Som en del av EU:s Green Deal finns en ambition att minska användningen av, och risken med, kemiska bekämpningsmedel inom EU med 50 procent till 2030. I november röstade EU-parlamentet nej till kommissionens förslag, men det betyder inte att behovet att minska användningen av bekämpningsmedel för att uppnå en hållbar jordbruksproduktion försvinner, säger Fredrik Wilhelmsson, utredare på AgriFood.
Lågtoxiska ämnen riskerar att förknippas med högre risker
För att kunna följa vilka negativa miljö- och hälsoeffekter som är associerade med användningen av bekämpningsmedel har EU utvecklat en så kallad harmoniserad riskindikator (HRI). Men enligt AgriFoods rapport betonar denna i för hög grad kvantitet, den mängd bekämpningsmedel som används, över olika bekämpningsmedels relativa toxicitet.
Raül López i Losada, doktorand på Centrum för klimat- och miljövetenskap (CEC) som gjort rapporten för AgriFoods räkning, menar att detta är ett problem när man ska utvärdera olika bekämpningsmedels miljöpåverkan, eftersom lågtoxiska ämnen som används i större doser därmed förknippas med högre negativ miljöeffekt. Ett resultat av detta, som lyfts i tidigare studier, är att vissa relativt harmlösa ämnen som används inom ekologiskt jordbruk anses vara sämre för miljön än deras konventionella motsvarigheter, konstaterar Raül López i Losada.
I USA har trenden under senare år gått mot mer toxiska bekämpningsmedel, som används i mindre mängd. Det har också skett en förskjutning av vilka organismer som i första hand påverkas av toxiciteten – riskerna har ökat för pollinatörer, vattenlevande ryggradslösa djur och växter. I EU saknas tillräckliga data för att göra en liknande analys.
Offentliga data kan vara alternativ
Raül López i Losada ser en risk att EU, om man väljer att införa strängare regler som fokuserar på mängd, kommer att skapa incitament som minskar den kvantitativa användningen av bekämpningsmedel – men utan att uppnå högre miljöskydd när man betraktar ekosystemen brett. Detta då man riskerar att oavsiktligt främja användningen av mer toxiska bekämpningsmedel i lägre mängder. Att enbart fokusera på att minska kvantiteten av bekämpningsmedel i vikt skulle sannolikt inte heller vara en kostnadseffektiv metod.
För att minska miljöskadorna från bekämpningsmedel menar Raül López i Losada att offentliga data – offentlig rapportering av aktiv substans i bekämpningsmedel och hur de används på olika typer av grödor och i olika jordbruksregioner – skulle kunna vara ett alternativ till HRI och stärka möjligheterna till mer precisa och effektiva policyåtgärder. Idag saknas sådan data på EU-nivå. Den finns i Sverige, men han rekommenderar att datamaterialet görs mer tillgängligt.
Rapporten betonar att det behövs en diskussion om de miljömål som man vill uppnå med hjälp av minskad användning av pesticider, eftersom det påverkar vilka styrmedel som är kostnadseffektiva. Mål för minskad användning av bekämpningsmedel behöver ta hänsyn till både miljöpåverkan från olika aktiva substanser och nyttan med användningen av specifika bekämpningsmedel i relation till deras miljöpåverkan.
Regionala åtgärder och mål kan också föra med sig olika förändringar och effekter jämfört med nationella sådana. En diskussion utöver det nationella 50 procentsmålet för bekämpningsmedelsminskning är nödvändig för att fastställa vilka miljöförbättringar som ska uppnås och vilken roll olika regioner kan spela för att uppnå dem.