Förvaltning av kalhyggen för att gynna vissa arter

Av therese [dot] ek [at] cec [dot] lu [dot] se (Therese Ek) - publicerad 20 mars 2024

Kalhyggen anses ofta vara negativa för den biologiska mångfalden, varför hyggesfritt skogsbruk diskuteras som ett mer gynnsamt alternativ. Men kan det vara så att kalhyggen – med rätt förvaltning i ett landskapsperspektiv – skulle kunna gynna vissa arter?

På senare tid har det blivit allt vanligare att hitta fåglar och dagfjärilar på kalhyggen, arter som normalt trivs på exempelvis slåttermarker och åkerholmar. Bland arterna som hittas är det flera som idag har det svårt i jordbrukslandskapet. För att gräva djupare i kalhyggenas potential som livsmiljöer för vissa arter bjöd LU Land tillsammans med forskningsmiljön BECC (Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate) in till ett frukostseminarium på temat. Texten nedan är en sammanfattning av seminariet, som också går att se i efterhand via länken längre ner på denna sida.

När gräsmarkerna försvinner och hyggena tar vid

EU:s indikator för gräsmarkfjärilar, som tangerar våra svenska miljömål, visar att det skett en kraftig minskning av dagfjärilar i Sverige och Europa sedan 1990-talet. Detta bekräftas också i Svensk Dagfjärilsövervaknings senaste rapport. Minskningen beror framför allt på förändrad markanvändning. När hävdade marker försvinner, åkrar, ängsmarker och betesmarker omvandlas till skog och befintlig åkermark brukas allt mer intensivt så leder det till färre livsmiljöer för de här djuren. Samtidigt har kalhyggen blivit mer framträdande i landskapet och ersätter till vis del dynamiken mellan tillfälligt öppna marker och den kontinuerliga skogen som fanns förut. Hyggen kan då fungera som tillfälliga gräsmarkshabitat för arter som trivs i gräsmarker. Hur väl detta fungerar beror på olika faktorer som:

Hur marken på platsen för hygget historiskt har använts.
Landskapets sammansättning där hygget befinner sig.
Vilka arter som finns i omgivande region.
Tillgång på föda, värdväxter och boplatser i och i närheten av hygget.
Kalhyggets storlek.

Kalhyggen som livsmiljöer för fjärilar

Många faktorer spelar alltså in när det gäller hur väl ett hygge fungerar som livsmiljö, och frågan är om det finns möjligheter att underlätta för de arter som börjat nyttja hyggenas tillfälliga habitat? För att bättre förstå detta har bland annat ett Formas-projekt och ett doktorandprojekt vid Lunds universitets undersökt när, var och varför de tillfälliga habitaten som kalhyggen utgör drar till sig grupper av djur som annars trivs i jordbrukslandskapet. Lars Pettersson, docent i zooekologi och bland annat ansvarig för Svensk Dagfjärilsövervakning var inbjuden för att berätta om de resultat som dessa studier visar:

– Lite generellt kan man säga att för fåglar är tillgången till boplatser viktigast, medan för fjärilar är det viktigt med dynamiken mellan larvernas värdväxter och de växter som de vuxna fjärilarna söker nektar från.

Bild på brun gräsfjäril på ett hygge — Brun gräsfjäril, Coenonympha hero, på ett hygge i norra Västergötland. Foto: Lars Pettersson, Dalby

Dafne Ram, tidigare biologidoktorand vid Lunds universitet, inventerade i sitt projekt dagfjärilar på 120 hyggen i Skåne och Dalarna. Resultatet visade att det finns stora mängder dagfjärilar och mycket biodiversitet på dessa hyggen, inklusive alla svenska indikatorarter för jordbruksmark och 75% av gräsmarksarterna. Det som framför allt spelade roll för huruvida hyggena var attraktiva som livsmiljö var:

Hyggets ålder – ju yngre desto bättre innan vegetationen börjat växa sig hög. Allra flest fjärilar finns på hygget några år efter avverkningen.
Andelen öppna habitat i landskapet så som närliggande jordbruksmark och nyare hyggen. Ju fler öppna ytor – desto fler arter.
Hyggesstorleken hade negativa effekter i mitten av hyggen men inte i kanterna. Det beror bland annat på att klimatet i mitten av hygget blir mer extremt.

– Slutsatserna man kan dra från det här är att nyare hyggen kan vara funktionella habitat för en del dagfjärilsarter. Men eftersom hyggen bara är lämplig habitat ett fåtal år efter att de dykt upp så måste fjärilarna ha god spridningsförmåga för att kunna finna dem strax efter att de har dykt upp, säger Lars Pettersson.

Kalhyggen ett komplement i ett förändrat landskap

Emma Sandell Festin är skoglig förvaltare vid Stiftelsen Skånska Landskap. De förvaltar skogar på flertalet fastigheter runt om i Skåne. Bevarandet och utvecklandet av biologiska mångfald är ett av de mål som finns med i deras skogliga skötsel, tillsammans med mål för rekreation, klimatanpassning och produktion. För att nå målen pekar Emma ut ett antal viktiga faktorer i den praktiska skötseln av skogen. Till exempel är det viktigt att gynna blommande träd och buskar, att skapa brynmiljöer och stängsla in planteringen när ädellöv etableras för att få upp arter som annars är betesbegärliga.

Men hur var det då med hyggen mer specifikt – vilka insatser kan man göra där för att gynna den biologiska mångfalden? Emma Sandell Festin exemplifierar med ett 23 hektar stort skogsbestånd som närmar sig avverkning i norra Skåne där de genom sitt arbete med ett varierat skogsbruk och mångbruk har följande tankar kring den skogliga skötseln:

Planera hyggets storlek och placering så att det bidrar till att skapa ett mosaiklandskap så att de arter som gynnas av ett hygge har en framtid i landskapet och efter behov kan flytta på sig till andra områden.
Dela upp hygget i mindre delar, om 1–3 hektar, och vänta cirka 3 – 7 år mellan varje hygge. Låt det ta tid att avveckla beståndet. Tänk på de risker som finns med att dela upp ett större bestånd, så som stormskador, insektsangrepp med mera.
Återplantera mindre bestånd med olika trädslag; blandskog med olika trädslag, plantera ädellöv i hägn. Det blir en trevlig skog med bra produktion.
Olika trädslag släpper ner olika mycket ljus till marken vilket påverkar markfloran.
Ha mer öppna bestånd som lämpar sig för produktionsbestånd med förstärkt naturhänsyn (PF) eller skogar för naturvårdande skötsel (NS).
Det är viktigt att främja lövträd vid skogsbilvägar och vattendrag.
Skapa brynmiljöer. Dessa kräver dock skötsel.

– Det finns en stor variation på vad du som skogsägare kan göra med ganska enkla medel. Och att göra de här typen av åtgärder utesluter inte att du fortfarande kan ha en produktionsskog. Så jag skulle säga att hyggen för biologisk mångfald - absolut! Men det kan behövas lite mer planering än vad vi är vana vid, säger Emma Sandell Festin.