Stockholm var först i Sverige med gatubelysning år 1749. Den hölls tänd från september till mars, mellan mörkrets inbrott och midnatt, så nätterna var fortfarande mörka. Sedan dess har det gått fort framåt och satellitbilder visar hur belysningen i världen ökar från år till år. Detta har gjort tätbebyggda platser mer tillgängliga för oss människor, men mörkret har samtidigt blivit en bristvara med konsekvenser för flera olika artgrupper.
Hälften av fladdermuskolonierna försvann när fasaderna blev belysta
Johan Eklöf är fladdermusforskare och författare till boken Mörkermanifestet: om artificiellt ljus och hotet mot en ursprunglig rytm. Johan har tillbringat mycket tid är vid kyrkor. Där trivs nämligen fladdermusarten brunlångöra, en av Sveriges 19 officiella fladdermusarter. På 1980-talet gjordes en genomgång av västsvenska kyrkor som visade att två av tre kyrkor hade en egen fladdermuskoloni, framför allt av arten brunlångöra. Denna art återkommer gärna till samma plats år efter år, och lämpar sig därför för att följa upp hur det går för arten över tid. 30 år efter den första genomgången av kyrkorna var Johan Eklöf med vid en uppföljning:
–Det visade sig att hälften av fladdermuskolonierna hade försvunnit. Nu fanns de bara i 1/3 av kyrkorna. Den stora skillnaden från 1980-talet var att de flesta kyrkor då var mörka, men nu har nästan alla fått någon form av fasadbelysning och då trivs inte fladdermössen.
Vid en närmare undersökning såg man att i de kyrkor som fortfarande inte hade någon fasadbelysning – där fanns alla fladdermuskolonier kvar. Det ger hopp om att med ganska enkla åtgärder där fasadbelysningen begränsas, så kan också fladdermössen vilja återvända.
Ljusföroreningar sätter grundläggande biologiska funktioner ur spel
Johan Eklöf poängterar att kyrkorna bara är en liten del av problemet då vi har en tendens att lysa upp allt möjligt, även mitt i natten och på platser där inga människor befinner sig. Och detta kan skapa stora problem för vissa arter.
Ljusföroreningar har seglat upp som en viktig pusselbit i den stora insektsdöd vi ser världen över, och konsekvenserna är omfattande även för oss människor. Ett känt exempel är den så kallade dammsugareffekten. De flesta av oss har säkert sett hur insekter samlas i mängder kring lampor när det är mörkt ute. Detta kan förklaras av att nattlevande insekter använder ljuset från månen och stjärnorna för att navigera och flyga horisontellt längs med marken. Men artificiella ljuskällor förvirrar insekterna som riskerar att hamna i en cirkelrörelse runt lampan i stället. Just denna effekt, där insekter dras till belysning från mörka kringliggande områden och fastnar, kallas för dammsugareffekten. Förutom att det kan göra insekterna utmattade och till enklare byten, så hindrar det också dem från att till exempel söka föda eller pollinera. De nattlevande insekternas betydelse för pollinering, och behovet av att dessa nattlevande djur får mer uppmärksamhet, bekräftas i en nyligen genomförd studie från Lunds universitet (se relaterade artiklar nedan).
Andra exempel på ljusföroreningarnas konsekvenser ser vi hos växtlighet som till stor del regleras av ljus och temperatur. Ett träd som exempelvis är upplyst kan luras att tro att det i den upplysta delen fortfarande är sommar, och därmed behålla sina blad på vissa ställen och tappa dem på andra. Det har också visat sig att daggmaskar inte kommer upp till markytan i samma utsträckning när en plats är belyst, vilket kan leda till sämre jord då de inte drar med sig lika mycket löv eller parar sig i samma utsträckning.
–Livet på jorden har utvecklats under miljarder år, där natt har följt på dag. Våra inre klockor är programmerade efter att det ska finnas natt och dag, så vi är inne och petar i ganska grundläggande funktioner när vi minskar nattens längd, säger Johan Eklöf.
Planera för stadens belysning för att människa, djur och växtliv
Marika Andersson är belysningsingenjör på Solna stad med lång erfarenhet av att arbeta med kommunal belysning. Hon menar att en bra belysningsplanering är med i samtliga tre faser vid stadsutvecklingsprojekt: Översiktsplanering, detaljplanering och genomförande.
Marika Andersson lyfter vikten av att redan i översiktsplanen planera för både dagsljus och mörker, och ta fram en belysningsstrategi. Den bör utgå ifrån så kallade ljusmiljözoner i staden och till exempel innehålla ljusets gestaltning, struktur och tekniska egenskaper. I detaljplanen ska belysningsstrategin övergripande riktlinjer konkretiseras och användas för beslut av belysning av specifika platser och landmärken. I detaljplaneskedet brukar och bör även en naturvärdesinventering göras, vilket är ett bra tillfälle att med hjälp av en ekolog bedöma om det finns ljuskänsliga arter i de aktuella områdena att ta extra hänsyn till. När man slutligen kommer till genomförandefasen, och mer specifikt belysning av offentliga miljöer med höga naturvärden, så har Marika några konkreta tips:
- Värna om mörkret. Förhindra och begränsa belysning i tidigare obelysta områden.
- Samarbeta med ett team av olika kompetenser (ekologer, plan- och landskapsarkitekter, trygghetssamordnare, trafikplanerare) för att nå lösningar som fungerar för människor, djur- och växtliv.
- Provbelys den plats där belysning ska bytas ut eller installeras. Testa olika armaturer för att utvärdera vilken som lämpar sig bäst för den aktuella platsen. Kanske vill man till exempel ha närvarostyrda armaturer som bara är tänka när någon rör sig på platsen.
- Informera på kommunens hemsida om betydelsen av mörker för att sprida kunskap och inspirera företag och privatpersoner när de planerar belysning på sina byggnader och tomter.
Se inspelningen:
Inspelningen av frukostseminariet hittar du här: Inspelningar av LU Lands frukostseminarier | LU Land
