Samverkan som recept för hållbar utveckling i avrinningsområden?
Projektet handlar om hur samverkan mellan berörda aktörer, som exempelvis kommuner, vattenkraftföretag, fiskevårdsföreningar, lantbrukare och intresserad allmänhet, kan fungera för att åstadkomma hållbar förvaltning av vattenresurser.
Om projektet
Under det senaste decenniet har idén om samverkansplanering fått ett brett genomslag inom Europisk vattenförvaltning till följd av progressiv och innovativ EU-lagstiftning om förvaltning av avrinningsområden. Sverige har genomgått en stor förändring mot mer sa inom vattenplanering, och över 100 vattenråd har bildats.
Ett innovativt ramverk för hållbar utveckling som process kommer att användas som teoretisk bas för att studera vattensamverkan i tre reglerade älvsystem med höga naturvärden och översvämningsrisker. Följande frågor – som är grundläggande i förhållande till hållbar utveckling som process – kommer att studeras:
- Hur samverkan kan stödja helhetssyn
- med avseende på kunskap,
- med avseende på värden, och
- med avseende på samordning mellan berörda aktörer och myndigheter
- Hur samverkan kan stödja delaktighet av de som berörs av planeringen
- För att informera planeringen med kunskap och perspektiv
- För att skapa legitimitet och engagemang
Syfte
För att undersöka konsekvenserna av detta, och för att stödja utveckling mot hållbara samverkansprocesser kommer vi:
- Utveckla fördjupad kunskap om de svenska vattenrådens roll för hållbar vattenplanering
- Identifiera nyckelfrågor för att den pågående förändringen mot mersamverkan i planering ska vara hållbar
- Utveckla rekommendationer för Svenska vattenråd och för de myndigheter som har i uppgift att stödja samverkan
Mål:
Målet med forskningen är att stötta en hållbar planering av avrinningsområden, med fokus på samverkansprocesser.
Metod
En kvalitativ djupdykande fallstudie används för att fånga vattenplaneringen komplexitet i förhållande till de svenska vattenråden. Tre fall kommer studeras för att möjliggöra en mer genomgående analys jämfört med en enskild fallstudie, och ändå möjliggöra fördjupad granskning. Detta gör det möjligt att jämföra fall, särskilt i relation till förhållanden som är likartade mellan fallen (t ex. EU-lagstiftning).
Våra tre case, Klarälven, Ätran och Emån, är alla reglerade för vattenkraftproduktion – en nyckelkomponent i ett svenskt hållbart energisystem – och har höga ekologiska värden, vilka påverkas negativt av energiproduktion.
Läs mer på projektets hemsida:
Samverkan som recept för hållbar utveckling i avrinningsområden - kau.se
Kontaktinformation och medverkande
Projektkoordinator:
Beatrice Hedelin, Karlstad universitet
E-post: beatrice [dot] hedelin [at] kau [dot] se (beatrice[dot]hedelin[at]kau[dot]se)
Kontaktinformation CEC:
Johanna Alkan Olsson
E-post: johanna [dot] alkan_olsson [at] cec [dot] lu [dot] se (johanna.alkan_olsson@cec.lu.se)
Hållbar vattenplanering
Hållbar vattenplanering inkluderar att balansera, ofta konkurrerande värden, så som förnybar energi, biologisk mångfald, dricksvatten och hantering av översvämningsrisk. Detta kräver kunskapsinsatser från en rad olika discipliner, och eftersom vatten binder samman geografiska skalor och administrativa sektorer behöver de aktörer och organisationer som påverkar vatten samordnas.
Projektinformation
Projektstart 2017-01-01
Projektslut 2022-12-31