Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sveriges mål om klimat och om biologisk mångfald riskerar att missas utan kraftfullare åtgärder

Landskap med älv och skog.

Sverige riskerar att missa viktiga klimat- och miljörelaterade mål om inte ambitionerna höjs de kommande åren. Det konstaterar flera forskare från Lunds universitet i ett yttrande till Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn.

Enligt forskningen är de närmaste åren avgörande för att bromsa klimatförändringarna och hejda förlusten av biologisk mångfald. Trots att Miljömålsberedningen (MMB) presenterar flera förslag i linje med vetenskapen, räcker de inte till för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden. Skogen är en nyckelresurs, både som kolsänka och som livsmiljö för hotade arter. Sveriges mål för markanvändningssektorn (LULUCF) är satt till en ökning av nettoupptaget med 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter jämfört med 2016–2018.  

För varje år som går utan starkare åtgärder blir det både dyrare och svårare att nå målen, menar LU-forskarna i sin kommentar. De både välkomnar förslag till konkreta initiativ och varnar för att förslagen inte räcker till. 

Ris och ros till miljömålsberedningens förslag

Bland de positiva anmärkningarna till MMB:s förslag lyfts möjligheter att öka kolsänkan genom förlängd omloppstid i skogsbruket och ökad användning av långlivade träprodukter. Även ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd till skogsägare och lantbrukare får beröm, liksom satsningar på skyddad natur och förbättrad rapportering av värdefulla naturområden.
Men flera förslag är tveksamma. Ökad gödsling av skog och snabb återvätning av torvmarker beskrivs som osäkra eller svårbedömda vad gäller effekten. Kritik riktas även mot det referensscenario som MMB utgår ifrån, med medelhög tillväxt och ökad avverkning. Väder och klimatutvecklingen påverkar tillväxten genom till exempel torka, vilket inte går att styra ¬– men det gör avverkningen. Därför är det avgörande att diskutera alternativa scenarier med olika tillväxtnivåer och lägre avverkningsnivåer.


Skogar med höga naturvärden riskerar att lämnas utanför skyddet

Skydd av natur är ett centralt tema i betänkandet. MMB föreslår att all urskog och gammal skog ska skyddas senast 2030, men använder en snäv definition av "gammal skog" som inte överensstämmer med EU:s riktlinjer, och av naturskogen inkluderas endast en del i förslaget. Det innebär att många skogar med höga naturvärden riskerar att lämnas utanför skyddet. Forskare varnar för att detta kan leda till att Sverige inte uppfyller sina åtaganden enligt EU:s strategi för biologisk mångfald.
Sammanfattningsvis innehåller MMB:s förslag flera viktiga steg i rätt riktning, men enligt författarna till yttrandet krävs större tydlighet, högre ambitioner och bättre integrering av målen för klimat och biologisk mångfald för att Sverige ska kunna leva upp till sina nationella och internationella åtaganden.
 

LULUCF

LULUCF står för "Land Use, Land-Use Change and Forestry", vilket på svenska blir markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Att förstärka kolsänkor i skogs- och jordbruket är en del av EU:s gemensamma klimatpolitik, och kompletterar direkta utsläppsminskningar i exempelvis transportsektorn och industrin.
EU har satt upp ett mål om att öka kolinlagringen i LULUCF-sektorn med 15 procent till 2030, till 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter. EU:s medlemsstater ska bidra till det gemensamma målet. Sveriges åtagande är en ökning på 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 

Läs mer om Miljömålsberedningens strategi SOU 2025:21 på Regeringens webbplats (regeringen.se)   
Läs hela Lunds universitets yttrande till SOU 2025:21 här (PDF, regeringen.se)