Motiveringen till Marsh Awards for Ecology lyfter fram Henrik Smiths djupa inflytande för forskning, policy och utbildning, i kombination med hans arbete för att göra vetenskap tillgänglig för beslutsfattare på både nationell och internationell nivå. British Ecological Society, grundat 1913, är ett av världens mest ansedda vetenskapliga sällskap inom ekologi.
– När jag ser listan på tidigare pristagare känner jag mig ödmjuk, många av dem har inspirerat min forskning genom åren. Det känns som en belöning för de insatser jag har gjort under lång tid för att utveckla ekologin och föra ut den i samhället, säger Henrik Smith.
Bland de tidigare pristagarna finns bland annat Ilkka Hanski, som utvecklat teorier i populationsekologi och mottog Crafoordpriset 2011, och Teja Tscharntke som är en av världens ledande och mest citerade agroekologer.
Räcker inte med enskilda studier
I över fyra decennier har Henrik Smith forskat om ekologi, biologisk mångfald och klimatförändringar. Han har startat utbildningar, grundat forskningsmiljöer och genom sina publikationer bidragit till att utveckla den ekologiska forskningen. Men han är samtidigt självkritisk och menar att akademin brister i sitt arbete med att göra kunskapen om klimat och biologisk mångfald tillgänglig för allmänhet och beslutsfattare.
– Forskare behöver bli bättre på att paketera och förmedla sin kunskap så att den blir användbar för samhället. Det räcker inte att presentera enskilda studier – forskningen måste sättas in i ett större sammanhang och kommuniceras på ett sätt som gör den relevant för policyutveckling och praktiska beslut, säger Henrik Smith.
Han betonar också att det inte nödvändigtvis är den enskilda forskarens engagemang som sätter hinder.
– Vi mäter noga forskningens kvalitet och kvantitet, men forskares insatser inom undervisning och avtryck i samhället får tyvärr liten betydelse för karriären och konkurrensen om forskningsanslag. Vi behöver premiera och uppmuntra forskares engagemang med resten av samhället! säger Henrik Smith.
Forskning relevant för politiken
Att arbeta just närmare politiken och policy har blivit allt större del av Henrik Smiths vardag. Han har varit ledamot i Klimatpolitiska rådet (2022–2025) och ingår i Naturvårdsverkets råd för biologisk mångfald. Han konstaterar att samhället reagerar alldeles för långsamt för att hantera både klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald, men också att forskningen kan göra mer.
– Det handlar inte om att forskare ska bli politiska, utan om att bidra med kunskap som kan ligga till grund för demokratiska avvägningar, säger Henrik Smith.
Backlash för klimatforskning
Samtidigt som han får hopp av ungas engagemang för miljöfrågor, uttrycker Henrik Smith oro för forskningens framtid. Han pekar på en global trend där vetenskapens oberoende ifrågasätts, och där forskningsresurser riskerar att minska.
– Vi ser exempel på detta i USA, där viktiga myndigheter som NOAA och NASA, som genomför observationer och analyser av klimatförändringarna, riskerar få sina resurser kraftigt nedskurna. Det är oroande, inte bara för klimatforskningen där, utan också för hur det påverkar forskningsagendor i Europa och Sverige. Men frågorna försvinner inte – på sikt är vi tvungna att avsätta forskningsresurser för miljö- och klimatvetenskap, säger han.
Elfenbenstorn och sociala medier
Hur kan vi då hantera de trender och rörelser som ifrågasätter vetenskap i allmänhet och klimatvetenskap i synnerhet? Henrik Smith menar att forskningen måste fortsätta vara trovärdig och relevant, men också att forskare måste få tid och möjlighet att interagera med samhället.
– Om vi stänger in oss i våra elfenbenstorn kommer samhällsutvecklingen att styras mer av sociala medier än av faktisk kunskap. Vi måste vara där ute, i dialogen, i undervisningen, i medierna.
Forskningens roll i omställningen
Ibland uttrycks åsikter om att vi inte behöver mer forskning om miljö och klimat, att vi vet vad problemen beror på och hur vi kan lösa dem. Men Henrik Smith ser forskningens roll som tydlig och mångbottnad.
– Förutom att förmedla kunskap om problemens orsaker, behövs forskning för att hitta kostnadseffektiva lösningar i ett samhälle med många intressen som konkurrerar om resurser. Ovanpå allt detta finns ju behovet av samhällsvetenskaplig forskning som handlar om hur man uppnår acceptans och hur man utformar effektiva policys, säger han.
Relation till naturen en nyckel
Samtidigt är Henrik Smith noga med att påpeka att vissa frågor ligger utanför forskningens räckvidd. Det gäller till exempel hur vi som samhälle värderar naturen i relation till materiell välfärd.
– Forskningen kan hjälpa oss att förstå hur människor tänker kring dessa frågor, men den kan inte fatta besluten åt oss. Det är demokratiska avvägningar som måste göras av samhället, säger Henrik Smith.
Han lyfter också vikten av att människor får uppleva och lära sig av naturen, vilket kan leda till ett ökat engagemang att bevara den.
– Det är delvis en emotionell fråga. För att engagera sig för naturen måste man ha en relation till den. Därför måste vi se till att naturen finns nära – i städer, vid skolor, i vardagen. Och vi måste se till att kunskap om naturen finns med i alla utbildningar, inte bara inom biologi, säger Henrik Smith.
