– Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersökt motsatsen, alltså negativa naturrelationer, och samlat kunskap om hur de uppstår, vilka konsekvenser de får och hur de kan brytas, säger Johan Kjellberg Jensen, affilierad forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien.
Studien sammanfattar knappt 200 vetenskapliga artiklar från olika forskningsfält och är en så kallad översiktsstudie. Forskningsresultat från hela världen, till exempel från studier utförda i Sverige, Japan och USA, har sammanställts för att ge en överblick.
Sämre naturkontakt
Resultaten visar bland annat att negativa känslor formas av både yttre faktorer som boendemiljö, naturkontakt och mediebilder, och inre faktorer som hälsa och känslomässiga egenskaper.
Forskarna ser också tecken på att människans relation till djur, växter och naturen i stort kan försämras över tid. Bristande naturkontakt liksom begränsad kunskap om naturen, förstärker enligt Johan Kjellberg Jensen varandra i en negativ spiral.
– Urbanisering i kombination med föräldrars attityder kan öka negativa känslor och upplevd fara i naturen hos barn, något som blir särskilt relevant i takt med att allt fler barn växer upp i stadsmiljöer, säger Johan Kjellberg Jensen.
Enligt forskaren har kontakt med naturen väldokumenterade hälsoeffekter som minskad stress och bättre skolresultat hos barn. Studien visar att negativa känslor gör att människor kan gå miste om naturens hälsofördelar och dessutom bidra till attityder och handlingar som försvårar naturvård och hållbarhet. Det kan bland annat handla om motstånd mot arter som egentligen är harmlösa eller positiva att ha i vår närmiljö.
Trenden kan vändas
Johan Kjellberg Jensen hoppas att kunskapssammanställningen ska ge frågan en tydligare plats i forskningen och bidra till lösningar. Han menar att en viktig sådan är att öka vår exponering för natur, till exempel genom att utveckla grönområden och stärka den biologiska mångfalden i städer, vilket kan ge barn positiva naturerfarenheter tidigt i livet.
– Fenomenet biofobi är brett och kräver en varierad verktygslåda. I vissa fall handlar det om att öka kunskapen och kontakten med naturen, i andra om att minska konfliktytorna mellan människa och natur. Vi behöver förstå mekanismerna bakom de negativa känslorna bättre för att kunna vända trenden, säger Johan Kjellberg Jensen.
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och University of Tokyo och publiceras i Frontiers in Ecology and the Environment. ”Toward a unified understanding of people’s aversion to nature: biophobia”