Ert uppdrag är att utvärdera hur regeringens politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering beslutat om. Hur skulle du sammanfatta det viktigaste i årets rapport?
– Ett grundläggande problem med klimatpolitiska handlingsplanen är att den inte förhåller sig till de av riksdagen beslutade målen för 2030. Det innebär att den inte lever upp till klimatlagens krav.
Regeringen presenterade sin klimatpolitiska handlingsplan för den pågående mandatperioden i december. Vad visar er utvärdering av planen?
– Vår viktigaste slutsats är att regeringens handlingsplan uttrycker höga långsiktiga ambitioner, men inte på ett konkret sätt visar hur klimatmålen skall nås, vare sig till 2030 eller till 2045.
I ert uppdrag ingår att identifiera områden där ytterligare åtgärder behövs för att nå klimatmålen. Vilka sådana rekommenderar rådet?
– Två områden som Klimatpolitiska rådet särskilt lyfter i rapporten, är behovet att på kort sikt minska transportsektorns utsläpp och att ta fram en plan för att öka upptaget av koldioxid i skog och mark. I bägge fallen saknas konkreta förslag för hur Sverige skall nå de nationella miljömålen och uppfylla EU:s krav.
Ni ska också titta på de beslut regeringen har tagit hittills på klimatområdet, vilka konsekvenser de kan få ur ett brett samhällsperspektiv? Vad ser ni för effekter där?
– Klimatpolitiska rådet har varit kritisk mot samtliga regeringar för att klimatomställningen gått för långsamt. Det som är nytt är att regeringens politik leder till ökade utsläpp. Det innebär att vi står längre från målen än tidigare. Om Sverige inte klarar klimatomställningen på hemmaplan, minskar också möjligheten att driva på för kraftfulla gemensamma lösningar i EU med konsekvenser också globalt. Konsekvenserna om vi inte lyckas begränsa utsläppen till det som världens länder kom överens om i Parisavtalet 2015 är så allvarliga att det bara inte får ske.