Miljömålet om Levande skogar i riskzonen
Sveriges 16 miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön som det nationella miljöarbetet ska leda till. Enligt Skogsstyrelsens senaste fördjupade utvärdering av målet om Levande skogar så kommer det inte att uppnås med dagens åtgärder. På LU Lands seminarium presenterade Ola Olsson, docent vid biologiska institutionen vid Lunds universitet samt Erik Kretz, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen, olika metoder och arbetssätt för hur den biologiska mångfalden i skogen kan kartläggas. Inte minst för att göra det enklare för markägare att ta sitt ansvar och bidra till målet om Levande skogar, särskilt i ljuset av att Skogsstyrelsen lade ner nyckelbiotopsinventeringen.
Generella indikatorer för biologisk mångfald i skogen
Första talare ut var Ola Olsson som diskuterade möjliga uppföljningsmetoder som underlag för bra artbevarande i skogen. Ola började med att presentera några generella indikatorer för vad biologisk mångfald i skogen kan vara:
- Riksskogstaxeringen. I första hand en taxering av träd och skogliga data, men där det till viss del även ingår flora. Den täcker hela landet, representativt och systematiskt, över en hundraårig tidsserie. Men trots omfattande data, så är det grovmaskigt och inte avsett att identifiera värdefulla områden. Det kan i bästa fall att belysa trender för biologisk mångfald.
- Svensk fågeltaxering. Sedan 1976 har svensk fågeltaxering arbetat med punktrutter och 1996 tillkom standardrutter, då ornitologer en gång per år räknar alla fåglar som de hör och ser. Här finns mycket data, men de är fortfarande glesa. Fågeltaxeringen fungerar bra för att hitta storskaliga trender bland vanliga fåglar och kan hjälpa oss att hitta symptom på olika miljöförändringar, men lämpar sig inte för att identifiera värdefulla områden.
Identifiera värdefull natur utan nyckelbiotopsinventeringen
Då varken riksskogstaxeringen eller svensk fågeltaxering lämpar sig för att hitta värdefull natur, och då nyckelbiotopsinventeringen inte längre finns, söker Ola Olsson andra vägar fram. Skogsbrukarens egen kunskap och spontana rapporter via artportalen är två sätt som kan vara till hjälp. Men framför allt är det en metod som Ola lägger särskild vikt vid, nämligen att identifiera så kallade proxies – strukturer som kan indikera värden, något allt fler aktörer arbetar med.
Exempel på hur strukturer i skogen kan mätas är med hjälp av laserscanningsdata. Det är stora data som är svåra att använda, men som kan bearbetas till mer lättarbetade material och kartor. Detta skapar möjlighet till fjärranalys på nya sätt, som också går att kombinera med andra källor för att bland annat få fram en tredimensionell strukturbild av skogen. Det i sin tur skapar möjligheter att ta fram habitatmodeller för olika arter.
- Att använda habitatmodeller för att identifiera områden med potential, i kombination med fältbesök i dessa områden, det tror jag blir ett viktigt verktyg framöver för att identifiera värdefull natur. Åtminstone för vissa arter, säger Ola Olsson.
Ett bra kunskapsunderlag
Efter Ola Olssons presentation tog Erik Kretz vid. Erik presenterade exempel på hur arbetet på Skogsstyrelsen för att ta fram kunskapsunderlag om höga naturvärden kan gå till.
Men vad är ett bra kunskapsunderlag om höga naturvärden, framför allt med markägaren i fokus? Erik Kretz menar att det bland annat ska ha ett tydligt syfte så att mottagaren enkelt förstår vad det är till för. Det ska också finnas en bedömningsmetod som är enkel att följa upp och lätta att följa, exempelvis så att alla förstår vad det är som gjorts när ett område har analyserats och bedömts ha höga naturvärden eller ej. Erik Kretz understryker också vikten av dialog när kunskapsunderlag tas fram och presenteras:
- Att vi har tydligt definierade ingångsvärden i kunskapsunderlaget, så som för naturvårdsarter och topografi, samt att vi har ett objektivt och transparent förhållningssätt ökar förutsättningarna för en gemensam förståelse och god dialog om de naturvärden vi vill värna.
Skogsstyrelsens arbete med inventering av biologisk mångfald
Så hur jobbar då Skogsstyrelsen med att kartlägga biologisk mångfald och ta fram kunskapsunderlag för artbevarande i skogen? Erik Kretz konstaterar, att även om det aktiva arbetet med nyckelbiotopsinventeringen är avslutat, så ligger dess data fortfarande kvar som kunskapsunderlag och dess metoder har satt grunden för hur Skogsstyrelsen mäter och bedömer skog i fält. Men det finns fortfarande många arealer kvar att upptäcka och nya arbetssätt att utforska. Några exempel:
- Tidigare arbetade Skogsstyrelsen mycket med biotoper, men nu finns ett fokus på artskyddsförordningen och att inventera enskilda arter. Samtidigt är det viktigt att inte glömma arterna när miljöer inventeras, och vice versa. Allt hänger ihop.
- Skoglig kontinuitet och naturskogsklassning är en metod där man bland annat tittar på signalarter och strukturer.
- I en samverkansprocess med skogssektorn i nordvästra Sverige 2017-2019 utvecklades en metod för att identifiera nyckelbiotoper under en pågående inventering. Att gemensamt utveckla en metod är ett konstruktivt exempel på dialog i arbetet med att ta fram kunskapsunderlag.
- GIS-analyser som ofta leder till fältinventeringar och naturvärdesbedömningar som olika aktörer genomför används en del.
- Inventering av hänsynskrävande biotoper och skogliga värdekärnor med mycket höga naturvärden. Hittar Skogsstyrelsen sådana i fjällnära skog, då avslås en eventuell avverkningsanmälan.
- Generellt pratar man i dag mycket om indikationer på höga naturvärden. Här kan enskilda markägare få hjälp av experter, så som ombud från skogssektorn eller tjänstemän på Skogsstyrelsen.
Hur ser framtiden för arbetet med höga naturvärden ut?
Erik Kretz berättar att Skogsstyrelsen satsar på att arbeta mer förebyggande med hjälp av bra kunskapsunderlag om artskydd till markägare, som är den aktör som har rollen att genomföra artskyddet. För Skogsstyrelsen blir det därför viktigt att stötta med kunskap, bland annat med hjälp av en ny förebyggande strategi för artskydd i skogen som är framtagen tillsammans med Naturvårdsverket.
Digitala värden i skogen har också stor potential. Regeringen har gett Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla digitala kunskapsunderlag som komplement till fältinventeringar. Digitala kunskapsunderlag ska kunna visa på sannolikheter, eller på indikationer, för var det kan finnas natur- och miljövärden i skog. Här är AI en viktig förutsättning för att kunna ta fram olika scenarier och hantera stora mängder indata som beskriver skogen. Arbetet är i ett ganska tidigt skede, och just nu arbetar Skogsstyrelsen med ett antal testområden och modeller.
Se presentationerna
Om du vill lyssna till och se Ola Olssons och Erik Kretz presentationer i helhet så finns de på LU Lands hemsida. På hemsidan hittar du även kommande evenemang i samma serie.