Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Klimatpolitiska rådet vill se ökad takt i klimatomställningen

Markku Rummukainen. Foto.
Markku Rummukainen, professor i klimatologi. Foto: Kennet Ruona.

Idag överlämnar Klimatpolitiska rådet sin rapport till regeringen, där man granskat hur återhämtningspolitiken i samband med Coronakrisen påverkar Sveriges möjligheter att nå de klimatpolitiska målen.

Rådet menar att hur återhämtningen från Coronakrisen blir, är viktigt även för klimatomställningen. Om de stora ekonomiska stimulanser som sjösätts inriktas på att bidra till att nå klimatmålen förbättras möjligheterna att nå målen. Omvänt kan detta möjlighetsfönster gå förlorat. Det gäller därför att regeringen tar chansen och agerar medan det går.

– Pandemin har haft stor påverkan på världen under det senaste året. En effekt vi ser är att klimatutsläppen har minskat jämfört med året innan, men detta är en tillfällig konsekvens eftersom en varaktig minskning förutsätter strukturella förändringar. Det finns nu dock ett möjlighetsfönster för klimatomställningen i och med de stora resurserna som investeras i återhämtningen efter pandemin, säger Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, och en av ledamöterna i rådet.

Inte tillräckligt

Det som görs idag är för att nå klimatmålen är inte tillräckligt, konstaterar rådet, och det gäller den förda politiken oavsett pandemin och återhämtningspolitiken. När det gäller det senare är det endast omkring en tiondel av regeringens ekonomiska återstartspaket hittills som bidrar positivt till att uppnå de klimatpolitiska målen.

Rådet presenterar en rad åtgärder som regeringen kan använda för att driva på systemförändringar, och understryker också den ekonomiska politikens betydelse för klimatomställningen. Översynen av det finanspolitiska ramverket borde med anledning av detta tidigareläggas och vid den pågående omarbetningen av riksbankslagen måste det tillgodoses att penningpolitiken tar hänsyn till klimatet, menar rådets vice ordförande Cecilia Hermansson, forskare i finansiell ekonomi vid KTH.

Klimatpolitiska rådet

Klimatpolitiska rådet, bestående av åtta ledamöter, inrättades 2017 och är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan med uppdrag att utvärdera om regeringens samlade politik leder till att klimatmålen uppnås. Det långsiktiga målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Varje år gör rådet en granskning och överlämnar en rapport till regeringen.

Klimatpolitiska Rådet | Swedish Climate Policy Council (klimatpolitiskaradet.se)