Henrik Smith
Professor
PM 2/21 : Methods for assessing the effects of plant protection products on biodiversity
Författare
Other contributions
- Peter Bergkvist
- Maja Karlsson
Summary, in Swedish
Lunds universitet fick i uppdrag av Kemikalieinspektionen att kartlägga och beskriva ansatser till metoder som bedömer indirekta effekter av växtskyddsmedel på individer och populationer och studier som utvärderar om nuvarande riskbedömningsmetoder är tillräckliga för att bedöma direkta effekter av växtskyddsmedel på biologisk mångfald. Uppdraget utfördes i två delar. För det första inventerade vi metoder för att bedöma indirekta effekter av
växtskyddsmedel bland riskbedömningsmyndigheter i nio länder. Parallellt granskade vi den vetenskapliga litteraturen genom att genomföra en systematisk sökning efter litteratur i vetenskapliga databaser för att kartlägga relevant forskning om indirekta effekter av växtskyddsmedel på individer och populationer och direkta effekter av växtskyddsmedel på biologisk mångfald.
Inventeringen visade att det finns få pågående ansatser att bedöma indirekta effekter av växtskyddsmedel mot bakgrund av miljöriskbedömningssystem bland de länder vi tillfrågade. I Tyskland infördes år 2018 krav på att bedöma indirekta effekter av växtskyddsmedel via trofiska interaktioner vid registrering av nya växtskyddsmedel, men dessa krav återtogs hösten 2019 eftersom de saknade rättslig grund för att implementeras.
Vår litteraturöversikt visade att metoder för att bedöma indirekta effekter på individer eller populationer av växtskyddsmedel i en riskbedömningskontext involverar både modellekosystem (cosmer), fältstudier och matematiska, huvudsakligen mekanistiska modeller. Kunskap om interaktioner mellan arter, som är grunden till potentiella indirekta effekter av växtskyddsmedel, är en nyckel för att förstå mekanismerna som ligger bakom växtskyddsmedels påverkan på den biologiska mångfalden.
Medan många studier hävdar att nuvarande riskbedömningsmetoder är otillräckliga för att skydda biologisk mångfald, har få studier jämfört hur väl olika metoder för miljöriskbedömningar skyddar biologisk mångfald. De nuvarande metoderna utgörs till stor del av laboratoriestudier på enstaka testarter, eller experiment med förenklade samhällen i cosmer, som ger information om akut toxicitet. Validiteten och användbarheten av sådana
laboratoriestudier har kritiserats för att inte inkludera variation i rum och tid, interaktioner med andra stressfaktorer och indirekta effekter som uppkommer genom konkurrens eller trofiska interaktioner mellan populationer. Detta begränsar möjligheten att använda flera av de nuvarande metoderna till att bedöma effekter på biologisk mångfald i fältsituationer. Vidare föreslås att nuvarande riskbedömning av växtskyddsmedel kan förbättras genom att
utöka representationen av testarter, inkludering av tidigare försummade taxonomiska grupper, såsom mikroorganismer och svampar, och bedömning av effekter på den genetiska variationen inom arter och populationer.
Framtida miljöbedömningsmetoder bör enligt flera studier i större utsträckning än idag kombinera laboratoriestudier, semifält- och fältstudier och matematiska modeller för att fånga indirekta effekter och direkta effekter på biologisk mångfald. Andra förslag är att komplettera de bottom-up-metoder som används i nuvarande miljöriskbedömningar, vilket i stor utsträckning är beroende av extrapolering av effekter på individer som bedöms i standardiserade laboratorietester till samhällen, med top-down-metoder såsom miljöövervakning av landskap och samhällen, och att kombinera bottom-up och top-down metoder, för att göra mer exakta bedömningar av riskerna för växtskyddsmedel med biologisk mångfald.
växtskyddsmedel bland riskbedömningsmyndigheter i nio länder. Parallellt granskade vi den vetenskapliga litteraturen genom att genomföra en systematisk sökning efter litteratur i vetenskapliga databaser för att kartlägga relevant forskning om indirekta effekter av växtskyddsmedel på individer och populationer och direkta effekter av växtskyddsmedel på biologisk mångfald.
Inventeringen visade att det finns få pågående ansatser att bedöma indirekta effekter av växtskyddsmedel mot bakgrund av miljöriskbedömningssystem bland de länder vi tillfrågade. I Tyskland infördes år 2018 krav på att bedöma indirekta effekter av växtskyddsmedel via trofiska interaktioner vid registrering av nya växtskyddsmedel, men dessa krav återtogs hösten 2019 eftersom de saknade rättslig grund för att implementeras.
Vår litteraturöversikt visade att metoder för att bedöma indirekta effekter på individer eller populationer av växtskyddsmedel i en riskbedömningskontext involverar både modellekosystem (cosmer), fältstudier och matematiska, huvudsakligen mekanistiska modeller. Kunskap om interaktioner mellan arter, som är grunden till potentiella indirekta effekter av växtskyddsmedel, är en nyckel för att förstå mekanismerna som ligger bakom växtskyddsmedels påverkan på den biologiska mångfalden.
Medan många studier hävdar att nuvarande riskbedömningsmetoder är otillräckliga för att skydda biologisk mångfald, har få studier jämfört hur väl olika metoder för miljöriskbedömningar skyddar biologisk mångfald. De nuvarande metoderna utgörs till stor del av laboratoriestudier på enstaka testarter, eller experiment med förenklade samhällen i cosmer, som ger information om akut toxicitet. Validiteten och användbarheten av sådana
laboratoriestudier har kritiserats för att inte inkludera variation i rum och tid, interaktioner med andra stressfaktorer och indirekta effekter som uppkommer genom konkurrens eller trofiska interaktioner mellan populationer. Detta begränsar möjligheten att använda flera av de nuvarande metoderna till att bedöma effekter på biologisk mångfald i fältsituationer. Vidare föreslås att nuvarande riskbedömning av växtskyddsmedel kan förbättras genom att
utöka representationen av testarter, inkludering av tidigare försummade taxonomiska grupper, såsom mikroorganismer och svampar, och bedömning av effekter på den genetiska variationen inom arter och populationer.
Framtida miljöbedömningsmetoder bör enligt flera studier i större utsträckning än idag kombinera laboratoriestudier, semifält- och fältstudier och matematiska modeller för att fånga indirekta effekter och direkta effekter på biologisk mångfald. Andra förslag är att komplettera de bottom-up-metoder som används i nuvarande miljöriskbedömningar, vilket i stor utsträckning är beroende av extrapolering av effekter på individer som bedöms i standardiserade laboratorietester till samhällen, med top-down-metoder såsom miljöövervakning av landskap och samhällen, och att kombinera bottom-up och top-down metoder, för att göra mer exakta bedömningar av riskerna för växtskyddsmedel med biologisk mångfald.
Avdelning/ar
- Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC)
- Biodiversitet och bevarandevetenskap
- BECC: Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate
- Biodiversitet
Publiceringsår
2021
Språk
Engelska
Länkar
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Kemikalieinspektionen
Ämne
- Environmental Sciences
Status
Published
Projekt
- Inventering och förslag: Metod för att bedöma effekter av växtskyddsmedel på den biologiska mångfalden
Forskningsgrupp
- Biodiversity and Conservation Science