Helena Hanson
Universitetsadjunkt
Ekologisk kompensation som verktyg i miljömålsarbetet : Syntes från en forskningssatsning
Författare
Summary, in Swedish
Denna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inom
Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inom
området ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgått dels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternas uttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen av ekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatser från forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argument kring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivillig kompensation, (iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter, och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder. Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning, men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dock på en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensation
ska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas eller vänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en rad olika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande för ekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan:
Lagstiftning och nationell policy
• Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkin och principen om tvådelad prövningen bör klargöras
• Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftning och nationella policydokument
• Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inte ska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas
• Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensation
bör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som en
del av de svenska miljökvalitetsmålen
• Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för alla kompensations-åtgärder baserade på beslut utifrån miljöbalken
• Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologisk
kompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföra
och bekosta dessa
Utveckling av kompensationspooler
• Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooler i privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt sociala och samhällsekonomiska effekter
Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv
• Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensation bör utvecklas för att klargöra
i. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensation
ii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hur
effekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp
• Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner, detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent, transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, som också går att följa upp och utvärdera
Beräkning och bedömning
• Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vad gäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation
• Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkreta multiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiska aspekter
• Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ett
landskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation
• Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter
• Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper somföreträdesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation, samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas
Delaktighet
• Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupper i beslutsfattande kring ekologisk kompensation
Kunskap, uppföljning och utvärdering
• Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojekt ska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas fram för att stödja detta
• En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementerade kompensationsområden för långsiktig uppföljning
Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inom
området ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgått dels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternas uttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen av ekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatser från forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argument kring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivillig kompensation, (iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter, och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder. Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning, men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dock på en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensation
ska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas eller vänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en rad olika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande för ekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan:
Lagstiftning och nationell policy
• Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkin och principen om tvådelad prövningen bör klargöras
• Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftning och nationella policydokument
• Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inte ska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas
• Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensation
bör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som en
del av de svenska miljökvalitetsmålen
• Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för alla kompensations-åtgärder baserade på beslut utifrån miljöbalken
• Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologisk
kompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföra
och bekosta dessa
Utveckling av kompensationspooler
• Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooler i privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt sociala och samhällsekonomiska effekter
Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv
• Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensation bör utvecklas för att klargöra
i. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensation
ii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hur
effekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp
• Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner, detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent, transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, som också går att följa upp och utvärdera
Beräkning och bedömning
• Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vad gäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation
• Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkreta multiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiska aspekter
• Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ett
landskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation
• Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter
• Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper somföreträdesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation, samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas
Delaktighet
• Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupper i beslutsfattande kring ekologisk kompensation
Kunskap, uppföljning och utvärdering
• Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojekt ska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas fram för att stödja detta
• En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementerade kompensationsområden för långsiktig uppföljning
Avdelning/ar
- LU profilområde: Naturbaserade framtidslösningar
- Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC)
- BECC: Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate
Publiceringsår
2023-03-29
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Rapport / Naturvårdsverket
Issue
7103
Länkar
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Naturvårdsverket
Ämne
- Ecology
- Environmental Sciences
- Social Sciences Interdisciplinary
Status
Published
Report number
rapport 7103
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0282-7298
- ISBN: 978-91-620-7103-5