Helena Hanson

Mitt intresse ligger i hållbar stadsutveckling med ett fokus på naturbaserade lösningar för klimatanpassning och mänskligt välbefinnande. Jag doktorerade i miljövetenskap, med ett forskningsämne kring naturliga fiender i jordbrukslandskapet och dess bidrag till biologisk skadedjursbekämpning. Efter disputationen i maj 2015 arbetade jag ett år på Stadsbyggnadskontoret i Malmö i ett projekt kring integreringen av ekosystemtjänster i stadsplaneringen som finansierades av BOVERKET. Detta år resulterade i ett nätverk utanför universitet och en ökad kunskapsbas för nya forskningsfrågor.

Städer står inför stora utmaningar i och med klimatförändringen och urbanisering. En ökad förekomst, längd och intensitet på skyfall och värmeböljor förväntas öka översvämningsriskerna och problemen med hetta. Samtidigt leder urbaniseringen till ett ökat tryck på bostadsbyggandet, vilket riskerar att öka andelen hårdgjord mark och minska andelen gröna miljöer i staden. Detta kan i sin tur förvärra effekterna av klimatförändringen och minska invånarnas välbefinnande genom att färre gröna ytor ges för rekreation och mental återhämtning. Traditionellt har grå tekniska lösningar dominerat i staden men på senare tid har naturbaserade lösningar lyfts fram, då de på ett hållbart sätt kan lösa de urbana utmaningarna samtidigt som de bidrar till ekonomisk verksamhet och socialt välbefinnande. Naturbaserade lösningar definieras som lösningar som är inspirerade av, stöds av eller kopierar naturen och kan ses som ett paraplybegrepp för en familj av relaterade begrepp som fångar det som naturen bidrar med: ekosystemtjänster, grön (blå) infrastruktur och urban grönyta.

Fokus för nuvarande projekt (NATURVATION och Formas Urban) är att vidareutveckla metoder för kartläggning och värdering av de multipla funktioner som naturbaserade lösningar genererar, för att på så sätt skapa en robust evidensbaserad grund och verktyg för beslutsfattare. Projekten genomförs i nära samarbete med avnämare med praktisk erfarenhet av stadsplanering och förvaltning, vilket möjliggör ett utbyte av kunskap, metoder, och verktyg mellan disciplinerna och ökar potentialen för att forskningsresultaten kan implementeras i beslutsprocesser.