"Forskningen måste in i processen på rätt sätt"

Den europeiska jordbrukspolitiken (CAP), och hur planen implementerats i Sverige, har kritiserats för att inte leva upp till rådande miljö- och klimatmål.

Hur ser du att man kan uppnå en grönare, evidensbaserad CAP?

– Jag tror inte att det finns ett svar på den frågan, utan jag tror att man måste jobba med flera olika delar, som förbättrad kunskap inom jordbruket, effektivisering av politiken, teknikutveckling och innovation.

Vilka ser du som de största hindren för att uppnå en grön evidensbaserad CAP?

– Min reflektion är att CAP är evidensbaserad, men det finns ju olika perspektiv när det gäller vilka evidens vi ska basera den på. Om vi pratar om det stora inkomststödet har det ju som syfte att stärka jordbrukets inkomst. Det stödet har ju inte ett miljösyfte, och då blir det kanske svårt att hitta några miljönyttor som kommer direkt av de pengarna. Det man möjligen kan göra är ju att skapa ersättningar som är mer fokuserade på de resultat man vill åt. Jag skulle gärna se att man jobbade mer med just incitament, där man betalar lantbrukare en viss premie för att utföra vissa aktiviteter.

Vad står i vägen för att ta det steget idag?

– Det är EU-regelverket. Det går inte att hantera på nationell nivå. Det är en EU-fråga då man enligt ett WTO-avtal* inte får ersätta lantbruket hur som helst. Men jag tror att det finns vissa öppningar i WTO som man skulle behöva titta mer på på EU-nivå.

Vilken är den största möjligheten för forskare att komma in med sin expertis när det gäller utformningen av CAP?

– Jag tror det är avgörande att ha förståelse för processen och tajmingen. Sen är ju tajmingen väldigt svår. Det pågår hela tiden en parallell EU-process som påverkar hur vi jobbar nationellt. Det är svårt att i förväg veta vad som kommer ut ur olika EU-förhandlingar. Det kan gå väldigt lång tid med stiltje och sen kan det gå ruskigt snabbt när det väl händer någonting.

Har du något annat medskick till forskarna?

– Jag skulle önska att forskarna kunde bli bättre på att möta oss med mer policyrelevant input. Input som går att använda ganska direkt. Det räcker inte att det finns grundforskning utan forskningen måste också in i processen på rätt sätt, så att den kan hanteras av myndigheter. Ett konkret exempel är att vi inte kan använda forskning som utgår från scenarion eller situationer som av regelskäl eller annat inte är förenliga med CAP. Och så är det viktigt med det tvärvetenskapliga också, att kunna se frågorna ur flera perspektiv. Det går till exempel inte att bara titta på vilket som är det bästa riktade stödet vi kan ha för att uppnå en viss biologisk diversitet, man måste även väga in hur det påverkar lönsamhet och andra faktorer.

Har du några fler reflektioner när det gäller en grönare CAP och till exempel målkonflikter? Vad måste till i nästa CAP?

– Nu har vi haft ett väldigt fokus på att vi bara måste öka livsmedelsproduktionen i EU. Det är det absolut viktigaste och då får allt annat stå åt sidan lite grann. CAP måste göra det som CAP kan för att trygga livsmedelsförsörjningen. Det hade vi inte riktigt för ögonen när vi byggde den nuvarande CAPen. Då uppstår en situation med kortsiktighet kontra långsiktighet och krismedvetenhet. Vad gör en sådan kris med alla andra mål? Där hade jag önskat att vi hade haft lite mer beredskap, men jag tror att det går att hitta ett sätt där olika mål går hand i hand.

* Världshandelsorganisationen