Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Multifunktionella landskap

Förvaltning av multifunktionella skånska landskap i ett förändrat klimat – ett ekosystemtjänstperspektiv

Skåne är det län i Sverige som har störst andel åkermark.  Det är drygt hälften av Skånes yta som präglas av jordbruk, och länet står för cirka en fjärdedel av hela Sveriges livsmedelsproduktion. Matproduktion är dock bara en av alla de tjänster som det skånska jordbrukslandskapet tillhandahåller till nytta för oss människor. En väl fungerande pollinering, till exempel, är fortutsättningen för att grödor som jordgubbar, äpplen och klöverfrön ska kunna odlas, men har även potentialen att öka skörden för bland annat raps. Vi är också många som använder odlingslandskapet för olika typer av rekreation (som jakt, ridning eller fågelskådning), eller njuter av och gläds åt den biologiska mångfald som finns i landskapet. Det är dock förmodligen mer sällan som vi tänker på alla mikroorganismer i marken som hjälper till att reglera klimatet genom att lagra kol så att utsläppet av växthusgaser till atmosfären minskar.

Foto: Lovisa Nilsson
Foto: Lovisa Nilsson

Ekosystemtjänster

Allt detta är exempel på så kallade ekosystemtjänster; naturliga processer som försiggår i landskapets olika ekosystem och som gynnar såväl individuella människor som samhället i stort. Dessa processer utförs av en mängd naturliga organismer – allt från mikroskopiskt små bakterier och svampar, till kärlväxter, insekter och större organismer som fåglar och däggdjur. Dessa organismers unika samspel är grunden för fungerande ekosystemtjänster.

Det finns många faktorer som påverkar de naturliga organismernas överlevnad och interaktion, och därmed ekosystemtjänsterna. En viktig sådan faktor är det omgivande landskapet. Under årtusenden har organismerna anpassat sig till landskapet och de ekosystem de lever i. Vår exploatering av marken genom bland annat urbanisering och jord- och skogsbruk påverkar och förändrar detta landskap, och därmed förutsättningarna för organismerna som lever där. Vissa organismer har lätt att anpassa sig till de nya förutsättningar vi skapar, medan andra inte klarar av det. I Skånes jordbrukslandskap har det intensiva lantbruket de senaste 70 åren lett till att den biologiska mångfalden har minskat, och därmed många av de organismer som utför de för oss så viktiga ekosystemtjänsterna. Detta är särskilt tydligt i sydvästra Skånes slättbygder.

Utmaningar

För att vi även i framtiden ska kunna utnyttja alla de ekosystemtjänster som tillhandahålls av Skånes jordbrukslandskap, är det därför viktigt att värna de organismerna som utför tjänsterna. Detta kan göras genom olika åtgärder som på ett eller annat sätt gynnar organismerna genom att förbättra deras livsvillkor. Det låter lätt, men det finns en del utmaningar att lösa på vägen:

1) Även om det idag finns en del vetenskapligt underbyggt kunskap om vilka individuella åtgärder som gynnar vilka organismer, har bara få studier undersökt effekten av dessa åtgärder på själva ekosystemtjänsterna. Ännu mindre forskning finns kring de samlade effekterna på flera ekosystemtjänster samtidigt, så kallade multipla (synergi-)effekter. Sådan kunskap behövs dock för att kunna utveckla ett multifunktionellt landskap som gynnar såväl jordbruksproduktionen som biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

2) Frågan vem som bör ansvara för och bekosta arbetet för att bevara och gynna ekosystemtjänsterna är mycket komplex. Dagens system är uppbyggt så att det främst är lantbrukare och/eller markägare som, delvis understöttade av olika typer av styrmedel, anses bära det ansvaret. Men att en individuell lantbrukare ska bekosta och genomföra åtgärder som gynnar inte bara honom/henne själv utan även grannen och kanske till och med hela samhället är inte rimligt. Att se över befintliga styrmedel, och utveckla nya system för att hantera detta är därför ytterst viktigt.

3) Begränsade (ekonomiska) resurser på alla plan – från individuella lantbrukare via regionala och nationella till EU-institutioner – gör att man ofta inte kan undvika en prioritering av var och till vad resurser ska satsas. Sådana prioriteringsbeslut bör grundas på väl underbyggt vetenskaplig kunskap om såväl ekologiska som socio-ekonomiska aspekter. För att underlätta beslutsfattande behövs en grundläggande förståelse inte bara för de ekologiska frågorna (som fokuseras på i punkt 1), utan även för hur olika intressegrupper använder, upplever och resonerar kring olika ekosystemtjänster, samt vilka faktorer deras beslutsfattande bygger på.

Målet med detta projekt är att ta fram kunskap som underlättar utvecklingen av ett multifunktionellt jordbrukslandskap i Skåne, som värnar olika ekosystemtjänster som gynnar såväl lantbrukaren som samhället i stort. Forskningen som bedrivs inom projektet försöker fylla några av de kunskapsluckor som beskrivs ovan genom en kombination av socio-ekonomiska metoder och ekologiska fältstudier. Frågeställningarna tas fram i dialog mellan projektpartnerna (Region Skåne och Lunds universitet) och andra berörda intressegrupper.

Projektet är ett samarbete mellan

Lunds universitetRegion Skåne

 

 

 

 

 

 

Sidansvarig:

Kontakt

Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning
Juliana [dot] Danhardt [at] cec [dot] lu [dot] se;
046-222 98 15
Länk till personlig hemsida
 

Jeanette Flodqvist, Region Skåne
Jeanette [dot] Flodqvist [at] skane [dot] se;
044-309 34 33
 

Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC
Sölvegatan 37
223 62 Lund

Besöksadress
Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund

Om webbplatsen