Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

VESA

Värdering av ekosystemtjänster i jordbruket – en väg mot effektivt beslutsfattande

I dagsläget integrerar inte jordbrukare eller andra beslutsfattare värdet av ekosystemtjänster på ett systematiskt sätt i beslutsprocesser som kan stödja utvecklingen mot hållbara mat- och bioenergi system. Målet med projektet är att, i form av en fallstudie i Skåne, visa hur värdet på ekosystemtjänster och naturkapital kan användas för att göra väl grundade beslut

Vi kommer att göra verktyg som underlag för beslut om jordbrukspolicy, för att utveckla markanvändning samt integrera värdet av ekosystemtjänster i lantbrukares produktionsbeslut, vilka är nödvändiga för att möta en ökad efterfrågan av jordbruksprodukter samtidigt som de svenska miljömålen ska uppnås.

Projektet bygger på ett ämnesövergripande forskningssamarbete vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) där metoder för kvantifiering och värdering av ekosystemtjänster har utvecklats tillsammans med verktyg för att utvärdera kostnadseffektiviteten för olika odlingsmetoder. För att resultateten ska komma olika typer av avnämare (beslutsfattare på olika nivåer) till gagn kommer projektet att utvecklas inom ramarna för en deltagarprocess där ett nära samspel sker mellan forskare och avnämare.

Projektet använder sig av det skånska jordbruket som ett försöksområde för förstå hur kunskap om ekosystemtjänsternas värde kan kommuniceras och diskuteras och därmed omvandlas i konkreta beslut fattade av enskilda lantbrukare, länsstyrelsen och nationella beslutsorgan.

Stöder miljökvalitetsmålen

Projektets ambition är att det på lång sikt ska stödja miljökvalitetsmålen: ett rikt jordbrukslandskap, ingen övergödning, begränsad klimatpåverkan, grundvatten av god kvalitet, ett rikt växt- och djurliv genom att informera beslutsfattare på olika nivåer i samhället.

På lokal nivå (lantbrukaren) tar vi fram ett webbaserat verktyg (C-bank) för underlag till beslut som kan användas av lantbrukare och rådgivare för att värdera ekosystemtjänster som en del av optimering av markens naturliga kapital (via organiskt kol i marken) och genom detta långsiktigt minska behovet av gödning och växtskyddsämnen samt optimera skörd.

C-bank - ett stöd för lantbrukare

C-bank är ett webbaserat verktyg som kan användas av lantbrukare och rådgivare för att värdera ekosystemtjänster som en del av markens naturliga kapital och genom detta långsiktigt minska behovet av gödning och växtskyddsämnen för att optimera skördar. C-bank använder mullhalt (kolhalt C) som en indikator av mängden ekosystemtjänster från marken.

C-bank finns nu i en testversion och har en typisk växtföljd för Skånes slättbygd med fyra grödor (höstvete, vårkorn, höstraps och sockerbetor) och några odlingsmetoder som påverkar mullhalten. Verktyget är än så länge bara utvecklat för Skånes slättbygd och de grödor som är vanliga där.

C-bank utvecklas i samarbete av Lunds universitet (CEC, Biologiska institutionen, AgriFood), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Hushållningssällskapet Skåne. Uppgifter till verktyget kommer från fältförsök i Skåne som drivs av SLU eller Hushållningssällskapet Skåne.

Ekonomiskt värde av markens ekosystemtjänster

Organismerna i marken skapar genom sina aktiviteter en rad funktioner och när vi utnyttjar dessa, kan de kallas ekosystemtjänster. De delas ofta in i fyra grupper:

  • försörjande 
  • reglerande
  • kulturella  
  • stödjande

De försörjande ekosystemtjänsterna består av livsmedel, foder, bioenergi och andra produkter. De stödjande tjänsterna är olika funktioner som stödjer och underbygger de försörjande tjänsterna. Exempelvis skapar de stödjande tjänsterna vattenreglering och kontroll av växtsjukdomar bättre förutsättningar för de försörjande tjänsterna livsmedel och foder. För att värdera ekosystemtjänster behöver vi först mäta produktionen av stödjande ekosystemtjänster. Markens mullhalt är en indikator på mängden liv i marken och därmed på mängden ekosystemtjänster som marken ger. Ju högre mullhalt, ju mer kol i marken och desto mer ekosystemtjänster kan marken ge. Hur påverkar då mängden ekosystemtjänster skörden? Högre mullhalt ger högre skörd och därigenom minskar mängden kväve som behövs för att ge den optimala kvävegivan.

Mullhalten minskar i marken

Dagens odlingssystem inom växtodling har lett till en minskning av mullhalter, inte bara i Sverige, men även i Europa och många andra länder globalt sett. Långtidsförsök i Skåne visar att mullhalten minskar vid växtodling även om halmen återförs till marken.

Långtidsförsök i Skåne visar att mullhalten minskar vid växtodling även om halmen återförs till marken. Tabell med siffror.

Inkomster och mullhalt

Med resultat från ett europeiskt forskningsprojekt (SOILSERVICE) visar vi hur en investering i mullhalt inte bara ger ökad inkomst men också att ekosystemtjänsterna ger en försäkring mot förändringar i väder och skadeangrepp. Dessutom ger de en ökning av inkomster för lantbrukaren då kostnader för gödning samtidigt minskar. 

Om SOILSERVICE (på engelska) i Lunds universitets forskningsportal

Vad kan lantbrukaren göra och vad kan samhället göra?

Markens ekosystemtjänster kan medföra betydande positiva effekter på lantbrukarens bruttovinst. Hur kan de förbättras? Att öka användningen av konstgödsel för att kompensera för ekosystemtjänster är endast en kortsiktig lösning då konstgödseln inte fullt kan ersätta ekosystemtjänsterna. En ökning av ekosystemtjänsterna kan ske genom ändrade brukningsmetoder, till exempel genom blandad växtföljd som inkluderar gräsodling, minskad jordbearbetning, användning av fånggrödor och nedbrukning av skörderester eller annat organiskt material, till exempel stallgödsel eller halm.

Troligen behövs även offentliga insatser för att bevara ekosystemtjänsterna. Anledningen är att även om jordbrukarna agerar utifrån ett tidsperspektiv som är optimalt för dem, är det troligen kortare än det som är mest gynnsamt från samhällets perspektiv, som inkluderar alla framtida generationer. Politiska styrmedel bör inriktas på att bevara kolet i marken, eftersom kolhalten är korrelerad med mängden ekosystemtjänster. Styrmedlen bör utformas så att det belönar bevarande av kolet oavsett hur det sker, snarare än att riktas mot enskilda brukningsmetoder som påverkar kolhalten. På så sätt kan varje jordbrukare ta hänsyn till förutsättningarna på den egna gården och välja vilken metod som kan bevara kolet till så låg kostnad som möjligt.

Kontakt

Katarina Hedlund
Projektkoordinator
Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet
katarina [dot] hedlund [at] biol [dot] lu [dot] se (katarina[dot]hedlund[at]biol[dot]lu[dot]se)
046-222 37 98

Om projektet

VESA är ett samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet med sammanlagt fem involverade forskare. Hushållningssällskapet som bedriver rådgivning till svenska bönder är också en del av projektet.

VESA är ett treårigt projekt som löper 2014–2016 och finansieras av Naturvårdsverket som en del av verkets specifika fokusområde att underlätta för inkluderandet av ekosystemtjänsternas värde i samhällets beslutsprocesser.

Ecosystemservices webbplats

Medverkande forskare

Länkarna går till forskarnas sidor i Lunds universitets forskningsportal