För att nå klimatmålen måste utsläppen minska. Men trots ett allt större fokus på förnybara lösningar har de globala klimatutsläppen ändå ökat de senaste åren. Vilka faktorer har påverkat den utvecklingen? Och vilka utsläppsminskningar behövs för att vi ska nå klimatmålen?

Frågorna tas upp i FN:s klimatpanels (IPCC) kommande rapport Att begränsa klimatförändringen som presenteras vid en global presskonferens den 4 april. Lars J Nilsson är en av fyra svenska forskare som är huvudförfattare till ett kapitel i rapporten.

Inför rapportsläppet säger han:

– Sedan IPCC gjorde sin senaste rapport 2014 har mycket hänt. Nu handlar åtgärdsförslagen inte längre om att reducera de globala utsläppen med 20, 30 eller 40 procent – nu är det nollutsläpp som gäller. Det är en nödvändighet om vi ska kunna leva upp till Parisavtalets målsättning att begränsa den globala uppvärmningen.

För att nå nollutsläpp krävs politiska beslut, nya infrastrukturer, internationella samarbeten och en samordning av klimat-, industri- och handelspolitik, menar Lars J Nilsson.

Några år och tiotusentals forskningsartiklar senare

Rapporten ingår i IPCC:s sjätte kunskapsutvärdering som tar upp klimatförändringar, konsekvenser och möjliga lösningar i ett globalt perspektiv.

De senaste åren har över 200 forskare och experter från hela världen granskat tiotusentals vetenskapliga forskningsartiklar för att kunna bedöma kunskapsläget kring hur klimatförändringen kan begränsas. Deras utvärdering har studerats och kommenterats i flera omgångar av såväl andra forskare och experter som FN:s enskilda medlemsländer.

Nu håller arbetet på att avslutas och rapporten är redo att presenteras. Slutresultatet är ett par tusen sidor uppdelade på 17 kapitel. Rapporten är den sista delrapporten av tre som tillsammans redogör för kunskapsläget om klimatförändringen, klimatrelaterade risker och möjliga åtgärder i form av klimatanpassning och utsläppsminskning.

– Det är alltmer bråttom med åtgärder om uppvärmningen ska begränsas till 1,5 eller 2 grader, och ännu pekar inte utsläppsutvecklingen mot att vi når världens klimatmål. Samtidigt har det börjat hända en del och åtgärder finns att tillgå vad gäller tekniska och ekonomiska lösningar för utsläppsminskning samt kring naturbaserade lösningar och hållbar konsumtion, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontaktperson för IPCC.

Huvudroll i kapitel om industrin

Industrin och industrins klimatomställning tas upp i kapitel 11, i vilket Lars J Nilsson har en huvudroll som samordnande huvudförfattare. Där förs bland annat resonemang om hur omställningsstrategier behöver anpassas för branscher som har olika förutsättningar.

Lars J Nilsson säger att han tillsammans med de forskarkollegor som författat kapitlet lär kunna ge en del hoppfulla budskap:

– Som jag ser det, och fått indikationer om i min egen tidigare forskning, finns goda möjligheter att år 2050 nå nollutsläpp för utsläppsintensiva industrier som stål, cement och kemi. Men det krävs breda strategier för att vi ska nå hela vägen fram.