I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fem olika organisationer får styra över två hektar skog var. Målet är att ställa om från så kallat trakthyggesbruk, då alla träd avverkas samtidigt, till ett hyggesfritt skogsbruk då endast en del av träden tas ner åt gången. Hur det ska gå till får varje organisation bestämma själva.
– I vårt område har vi valt att avverka en hel del gran. Vi sparar ek, bok och tall och vill på sikt skapa en mer blandad skog, med olika trädslag i olika ålder, säger Cecilia Akselsson, som är professor på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, och medverkar i Lunds universitets projektgrupp.
I många decennier har det forskats mycket om trakthyggesbruk men väldigt lite om hyggesfria skogsbruksmetoder.
Erfarenhet och forskning behövs
Endast cirka tre procent av Sveriges produktiva skogsmark brukas i dag med hyggesfria metoder. Men det finns ett stort intresse och arealen ökar varje år, visar statistik från Skogsstyrelsen. En undersökning gjord av föreningen Södra skogsägarna visar att 49 procent av deras medlemmar är intresserade av hyggesfria metoder.
Jämfört med trakthyggesbruk finns det dock inte så mycket vetenskapligt underlag för hur hyggesfri skogsskötsel ska utföras, hur resultatet blir och vilka konsekvenser det för med sig.
– I många decennier har det forskats mycket om trakthyggesbruk men väldigt lite om hyggesfria skogsbruksmetoder. Det tar tid att bygga upp sådan här kunskap, särskilt i skogen där processerna är så långsamma. I vissa länder, till exempel Tyskland, har man forskat om hyggesfritt skogsbruk lite längre, men generellt är kunskapsnivån låg, säger Cecilia Akselsson.
Yngre träd behöver skyddas
Hyggesfria metoder kan innebära flera utmaningar i det praktiska arbetet i skogen. Det menar bland andra maskinföraren Emil Svensson som har genomfört avverkningarna i projektområdet i Bockeboda:
– Man måste se till att träden som fälls inte ramlar på de mindre träden som ska fortsätta växa. Sedan måste man ta ut virket ur skogen utan att skada träden som lämnas kvar. Det är mer tidskrävande och kräver mycket mer planering, säger han.
Testområdena i Bockeboda är del av projektet Adaptivt skogsbruk som leds av Skogforsk. De fem organisationerna som provar nya metoder är Lunds universitet, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Birdlife Sverige och Sveriges Lantbruksuniversitet.
Projektdeltagarna träffas regelbundet ute i skogen för att följa upp åtgärderna. Många diskussioner kretsar kring vilka träd de valt att avverka och vilka som sparas. En central del i projektet är just de samtal och lärdomar som sker gemensamt.
– Vi har olika mål och metoder, vi tänker olika och egentligen finns inga säkra svar. Det blir tydligt att det inte finns någon manual på hur det bäst ska göras, säger Cecilia Akselsson.
Från 10 till 50 procent hyggesfritt
Marken i Bockeboda tillhör Stiftelsen Otto Krooks donationsfond och förvaltas genom Stiftelsen Skånska Landskap. Det är även de som genomför skötseln av de olika testområdena. Stiftelsen Skånska Landskap förvaltar cirka 11 000 hektar skog och mark åt sex olika stiftelser och har som mål att hälften av skogen ska brukas med hyggesfria metoder år 2050.
– I dagsläget använder vi hyggesfria metoder på cirka 10 procent av vår skog. Eftersom vi nu ska öka den andelen till 50 procent så finns det många olika frågetecken kring hur vi ska gå till väga. Det är därför vi vill testa många olika metoder. Projektet ger oss möjlighet att samarbeta och föra dialog med andra intressenter än vi gjort tidigare, säger Emma Sandell Festin, skogsförvaltare på Stiftelsen Skånska Landskap.
Skogsbruk i framtidens klimat
Hyggesfria metoder har potential att bidra med många olika nyttor. Det kan gynna biologisk mångfald och även göra skogen mer motståndskraftig i ett varmare klimat, där nederbördsmönstret ändras med torrare somrar och blötare vintrar.
– Att skapa skogar med en variation av trädslag och ålder kan vara ett sätt att möta klimatförändringarna. Rotsystem går på olika djup och du får en djupare vattenhållande horisont. I hyggesfria skogar skuggas marken mer och vi tror att det kan hjälpa att behålla fukten i marknivå, säger Emma Sandell Festin.
Varierade skogar upplevs ofta som trevliga att vistas i och på så sätt bra för friluftslivet, även om likåldrig granskog också kan ha höga rekreationsvärden.
– Stora granar som skapar pelarsalar med tjock, grön mossa under tycker många om. Däremot gillar man generellt inte kalhyggen och ung, tät granskog, vilket är delar av samma odlingssätt med kalhyggen och planterad, likåldrig skog, säger Cecilia Akselsson.
Skadedjur och stormar
Gran är ett av de vanligaste trädslagen i produktionsskog idag och många av projektdeltagarna har valt att ta bort gran till förmån för andra trädslag.
– Gran kan få det svårt i ett varmare och torrare klimat. Det är stor risk för mer skador till exempel av granbarkborrar vilket vi redan ser. Det finns också en risk vid storm, till exempel under stormen Gudrun var det mest likåldrig granskog som strök med. Blandad skog klarar sig bättre. Likåldrig granskog är heller inte bra för den biologiska mångfalden. Vi vill ha in mer lövträd och gärna ek, säger Cecilia Akselsson.
Forskare från Lunds universitet har gjort inventeringar av fåglar, växter och tagit markprover för att följa utvecklingen i skogen i Bockeboda. Flera grupper med studenter har redan varit här och Cecilia Akselsson tror att detta kan bli en viktig plats för undervisning och examensarbeten, vars resultat kan komma att spela roll för hur framtidens skogsbruk ser ut.
