Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Spaningar inför COP16 i Colombia

António Guterres, FN:s generalsekreterare, talar på COP15 i Montreal, Kanada. Foto: Maria Blasi
António Guterres, FN:s generalsekreterare, talar på COP15 i Montreal, Kanada. Foto: Maria Blasi

2022 fick världens länder ett ”Parisavtal för naturen”, det så kallade Kunming-Montréal-ramverket som förhandlades fram under toppmötet COP15 i Kanada. Nu är det snart dags för uppföljarmötet, COP16 i Cala i Colombia. Var befinner sig Sverige inför det och vilka policyprocesser pågår kring implementering av ramverket? Och var kommer forskningen in i det hela?

Vi ställde några frågor till tjänstemän på Regeringskansliet respektive Naturvårdsverketinför toppmötet i Colombia den 21 oktober – 1 november. Här kommer här en sammanfattning.

Delegation/Sveriges åtaganden/regeringsnivå:

En officiell delegation från Sverige på ca 25 personer åker, med representanter från olika myndigheter, varav flest från Naturvårdsverket. Inga forskare är med under partsmötet. Forskningsinspel kommer via möten med vetenskapliga rådet för biologisk mångfald inför mötet, samt via Naturvårdsverket, samt andra förberedande möten mm.

Under själva COP förhandlar Sverige via EU och ordförandelandet Ungern.

Det stora under årets partsmöte är att komma vidare med uppföljningsmekanismer och system för det ramverk som man tog beslut om 2022. Hur ska resultat rapporteras in, utifrån vilka mätpunkter (”headline indicators”) och så vidare. Sverige vill ha bra uppföljning av detaljer och mekanismer.

Enligt Kunming-Montréal-ramverket ska alla länder, samt även EU, lämna in åtgärdsplaner. Sverige har inte lämnat in en Action Plan, men däremot i somras rapporterat in nationella mål, ett alternativ om man inte hinner få fram en plan till årets COP.  Som framgår av den nyligen presenterade budgetpropositionen (se s 2537), kommer Sverige att ta fram en nationell biodiversitetsplan under 2025. Naturvårdsverket tog 2023 fram ett förslag till Action Plan som skickades in till regeringen. Regeringen skickade den vidare till Miljömålsberedningen, och det är den som nu har i uppdrag att ta fram en nationell plan för biodiversitet 2025.

Ur budgetpropositionen:

Regeringen ska verka för att nå de målsättningar som antagits inom EU biodiversitetsstrategi och Kunming–Montréal-ramverket för biologisk mångfald inom konventionen om biologisk mångfald (CBD). Under 2025 kommer regeringen ta fram en nationell strategi och plan för biologisk mångfald i enlighet med åtaganden i ramverket. Nationellt genomförande av EU-rättsakter är centralt i det arbetet. Det är viktigt att näringslivet ges förutsättningar för att vid behov kunna bedöma påverkan av sin verksamhet på den biologiska mångfalden.

Sveriges inrapporterade mål går att hitta här:
Online Reporting Tool (cbd.int)

Naturvårdsverkets plan finns här:
Nationell strategi och handlingsplan om CBD (naturvardsverket.se)

Forskningsingångar/IPBES/CBD-underorgan:

IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) är den absolut främsta ingången för forskningen och har stor betydelse för COP-mötena. Underlag därifrån är av stor vikt i förhandlingarna. CBD uppmärksammar alla IPBES-rapporter. Flera nya rapporter är på gång. En rapport om övervakning av biologisk mångfald kommer 2026, som en "snabbrapport" för att hjälpa länder att identifiera hinder och möjligheter. En rapport om hur man kan integrera biologisk mångfald med fysisk planering på landskapsskala kommer 2027 och påbörjas nästa år. En andra global assessmentrapport kommer 2028, som uppföljning på den från 2019. Den kommer precis när CBD ska utvärdera hur det har gått med ramverket.

Ett viktigt CBD-underorgan är SBSTTA (Subsidiary Body on Scientific, Technical and Technological Advice), som håller förberedande möten inför toppmötena. Här har Sverige har en egen röst, som sedan samordnas med EU. Medlemsländerna skickar olika experter (Naturvårdsverket, Jordbruksverket med flera) som i sin tur konsulterar forskare samt regeringens vetenskapliga råd för biologisk mångfald. 

En annan viktig undergrupp är SBI, Subsidiary Body on Implementation (SBI), som hanterar implementeringsfrågor. Även här hålls förberedande möten.

Koppling EU/nationell lagstiftning/implementering:

Kunming-Montréal-ramverket och EU:s restaureringsförordning överlappar delvis varandra. EU-målen är relevanta för det globala ramverket. Implementeringen av restaureringsförordningen har dock ännu inte påbörjats. 

EU:s biodiversitetsstrategi ska spegla målen i ramverket, och en översyn av strategin pågår för att anpassa den till det nya ramverket. Naturvårdsverket är involverade i detta.

FAKTA: Dessa frågor kommer att behandlas på COP16

Genomförande. Alla länder ska ha nationella genomförandeplaner på plats inför COP16, alternatuivt ha rappporterat in mål. I skrivande srtund har cirka 80 länder lämnat in planer.

Finansiering. Den rika världen behöver bistå utvecklingsländer ekonomiskt för att de ska ha kapacitet att genomföra ramverket

Rättvis fördelning av nytta. I ett särskilt protokoll förhandlas det om hur nyttan av så kallat ”genetiskt material” från växter och djur ska fördelas rättvist, exempelvis vid exempelvis tillverkning av läkemedel och liknande. 

Läs mer:

Home | Convention on Biological Diversity (cbd.int)