IPBES kan beskrivas som en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, men med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i fokus. Panelen har de senaste åren kommit med en rad rapporter om tillståndet för den biologiska mångfalden världen över.
Den 3-9 juli samlas representanter för världens länder till plenarmöte i Bonn för att diskutera en ny IPBES-rapport, som sedan presenteras den 11 juli. Den här gången handlar det om vilket värde som kan sättas på naturen, och vilka metoder som finns för att i så fall beräkna ett sådant värde.
Drivkrafterna bakom förlusterna av biologisk mångfald
En av medförfattarna till rapporten är Mine Islar, universitetslektor och hållbarhetsforskare vid Lunds universitets centrum för uthållig samhällsutveckling (LUCSUS).
– Orsaken till krisen för den biologiska mångfalden är bland annat kopplad till hur naturen värderas i politiska och ekonomiska beslut, säger hon, och menar att den nya rapporten kan bidra till att förändra detta.
– Den tar upp de viktigaste drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald och erbjuder en typologi för att identifiera olika naturvärden. Det är ett verktyg som kommer att ge beslutsfattare viktig vägledning, säger hon.
Det IPBES gör är att skapa en systematik kring hur man ska se på värdet av naturnyttor, hur dessa värden relaterar till olika samhällsgrupper – bland annat ursprungsbefolkningar – och vilka metoder som finns för att beräkna värdena.
Mätbarhet börjat efterfrågas
Att resonera så här är en relativt ny fråga när det kommer till biologisk mångfald, och mätbarhet har börjat efterfrågas, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, som fungerar som ett stöd i Naturvårdsverkets arbete med IPBES. Henrik Smith jämför med klimatfrågan, där man kan mäta exempelvis ett företags påverkan på klimatet genom att räkna koldioxidekvivalenter.
– Något motsvarande allmänt accepterat mått finns inte för biologisk mångfald, vilket gör att mångfaldsfrågor riskerar att komma i skymundan, till exempel vid finansiella beslut. IPBES gör ett styvt jobb med sin rapport när det gäller att exponera den pluralism av naturvärden som finns och hur man kan fundera kring dessa, men rapporten visar också att vi är långt ifrån en metod som kan sammanfatta dessa värden på ett enhetligt sätt, säger han.
Några råd kommer IPBES inte med, utan rapporten är en kunskapssammanfattning som ska fungera som stöd för beslutsfattare och policymakers världen över. Till grund för panelens sammanställning ligger mer än 13 000 vetenskapliga artiklar som granskats av 82 ledande forskare från 47 olika länder de senaste fyra åren.
Mer information om plenarmötet 3-9 juli och rapporten på IPBES hemsida:
