Jordbrukets utveckling har banat väg för det nutida samhället där det för många är en självklarhet att äta sig mätt varje dag. Samtidigt medför jordbruket betydande negativa effekter på miljön, till exempel näringsläckage, spridning av föroreningar och utsläpp av växthusgaser. Dessutom har det moderna jordbrukets framväxt inneburit en stor förändring av markanvändningen världen över, vilket har lett till omfattande förluster av biologisk mångfald. Ekologisk odling kan bidra till att minska flera av jordbrukets negativa miljöeffekter, men har å andra sidan lägre skördar och producerar därmed mindre mängd mat på samma yta om man jämför med konventionell odling.
I sin avhandling ”Developing organic farming - Agroecological challenges for sustainable intensification”, har Melanie Karlsson, doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) på Lunds universitet, tillsammans med kollegor på Lunds universitet, SLU och Agrifood tagit ett brett och tvärvetenskapligt grepp kring det ekologiska jordbrukets utmaningar. Genom att undersöka om ekologiska skördar kan öka, samtidigt som fördelarna med ekologisk odling för miljön bibehålls, så har forskargruppen försökt identifiera den ekologiska odlingens potential att utvecklas i större skala.
Stor skillnad mellan ekologiska odlingar
Fokus för studierna har varit lantbruk i södra Sverige som till stor del odlar höstvete, vårkorn, havre och höstraps. Med hjälp av en variation av metoder som inkluderar experiment, en omfattande enkätundersökning med lantbrukare, fältstudier och intervjuer så har forskarna bland annat visat att ekologiska skördar i genomsnitt är lägre än konventionella, men att skördeskillnaden samtidigt är mindre än man tidigare trott:
– En förklaring till detta är att ekologiska fält oftare finns på mindre produktiva marker jämfört med konventionella. Om man tar hänsyn till detta så minskar den genomsnittliga skördeskillnaden, säger Melanie Karlsson.
Forskarna gjorde även en annan intressant upptäckt
– Vi såg att det fanns en större skillnad än vad man kunde tro mellan den bästa och sämsta skörden på de olika ekologiska odlingarna – vilket tyder på att det finns en stor potential att öka skörden på många ekologiska fält, fortsätter Melanie Karlsson.
Hon upplever att det finns en naiv bild av ekologisk odling i samhället, och att man gärna förenklar den till att handla om att exempelvis byta ut konstgödsel mot kogödsel och pesticider mot maskinell ogräsbekämpning. Men i själva verket finns det nästan en lika stor variation i skötselmetoder som det finns ekologiska lantbruk. Metoderna styrs av omständigheter som lantbrukarens eget intresse och tid, eller externa osäkerhetsfaktorer som väder och efterfrågan.
Det finns alltså potential att öka skörden på ekologiska odlingar – både genom att förlägga den till mer produktiv mark, och genom att hitta de mest effektiva skötselmetoderna. Samtidigt kan nya skötselmetoder på större skala också medföra nya utmaningar.
Viktigt att väga in risker för biologisk mångfald
Flera av de genomförda studierna visade att de viktigaste faktorerna som bestämmer storleken på ekologiska skördar är näringstillförsel, ogräsproblem och odlingsförhållanden.
För att höja näringstillförseln behövs ökad tillgång på ekologiska gödslingsmedel och mer odling av kvävefixerande grödor. När näringstillförseln ökar är det av stor vikt att all näring kommer grödan till godo, annars kan det leda till näringsförlust, övergödning och mer utsläpp av växthusgaser. Det är därmed en fin balans hur mycket näring som är miljömässigt fördelaktigt att tillsätta.
Ekologiska skördar är också begränsade av mängden ogräs som konkurrerar med grödan om näring, ljus, plats och vatten. Studierna visar dock att så inte alltid är fallet, i vissa fall kan grödan och ogräsen samexistera utan skördeförlust. Samtidigt så är ogräs en viktig del av den den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, och deras blommor kan till exempel gynna pollinerande blomflugor, så att ta bort ogräset helt är inte alltid önskvärt eller nödvändigt.
- Ett mer hållbart alternativ är att försöka göra grödan mer konkurrenskraftig genom anpassad skötsel och val av sorter. Och att gynna ett rikt ogrässamhälle med många olika arter där de dåliga ogräsen inte tar över. Ogräsen skulle då inte göra lika mycket skada för grödan utan kan istället bidra till den biologiska mångfalden, säger Melanie.
Hoppas kunna bidra till minskad polarisering
Även om de fyra studier som utgör Melanies avhandling är omfattande, så är det ändå bara som att skrapa på ytan. Det behövs till exempel studier med längre tidsperspektiv, på större geografisk skala, på fler grödor och på skördarnas kvalitet. Dessutom kommer global uppvärmning och extremväder med ytterligare utmaningar för all typ av livsmedelsproduktion, och Melanie har själv en talande anekdot från sin forskning:
- I en av studierna skulle vi arbeta med en höstsådd gröda. Det kom dock otroligt mycket regn den hösten, vilket gjorde att lantbrukaren i fråga inte kunde så sina höstgrödor. Vi fick ändra våra planer och arbeta med en vårgröda istället. Det visar verkligen på de svårigheter som kan uppstå och behovet av odlingssystem som är flexibla och fungerar i ett förändrat klimat.
Slutligen hoppas Melanie att hennes forskning ska kunna bidra till en minskad polarisering i konflikten mellan ekologisk och konventionell odling:
- Utmaningarna för ekologisk odling och huruvida det kan fungera på större skala är en stor fråga. Dock pratas det relativt lite om dess utvecklingspotential. Genom att lyfta potentialen för ökad ekologisk odling och hur vi kan hantera de risker som detta medför, så kanske vi kan bidra till att visa på den vilja som finns att bli bättre och tillsammans sträva mot en mer hållbar livsmedelsproduktion, både inom konventionell och ekologisk odling.
Ytterligare information
Melanies forskning är en del av ett större forskningsprojekt som finansierats av Formas, och är ett samarbete mellan Lunds universitet, SLU och Agrifood:
Här kan du läsa Melanies avhandling i sin helhet:
