Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ökad miljönytta med rätt placerade miljöåtgärder

William Sidemo Holm. Foto.
William Sidemo Holm. Foto: Privat.

Genom att övergå till resultatbaserade miljöersättningar sporras jordbrukare att utföra miljöåtgärder som gör mest miljönytta och inte, som idag, göra sådant som stör den ordinarie produktionen minst. Det kan till exempel handla om att placera så kallade skyddszoner på rätt ställen. Det menar William Sidemo Holm som nyligen disputerat med en avhandling om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskap.

Mer än en tredjedel av jordens markyta används idag för jordbruksproduktion, vilket har fått till följd att andelen naturliga livsmiljöer har minskat dramatiskt. Detta, i kombination med ett mer intensifierat jordbruk, har lett till en minskning av antalet individer och arter av vilda djur och växter. Med en ständigt ökande efterfrågan på jordbruksprodukter från en växande befolkning är behovet av metoder för att minska jordbrukets negativa effekter på den biologiska mångfalden större än någonsin.

Detta har William Sidemo Holm, som nyligen disputerat i miljövetenskap på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet, tagit fasta på i sin avhandling ”Effective conservation of biodiversity and ecosystem services in agricultural landscapes”. Framförallt har han studerat hur befintliga miljöåtgärder, till exempel inrättande av så kallade skyddszoner samt ekologisk odling, kan genomföras för att få större positiv effekt på den biologiska mångfalden, samtidigt som potentiella kostnader till följd av minskad jordbruksproduktion minimeras.

– Det finns många åtgärder man kan göra för att gynna biologisk mångfald i ett jordbrukslandskap, men effektiviteten beror på var och hur de utförs. Eftersom åtgärderna ofta ger upphov till kostnader för jordbrukarna är det viktigt att veta hur stor nyttan är i relation till den minskade vinsten – både för att motivera jordbrukarna att utföra åtgärderna, och för att minska samhällskostnaden, säger han.

Miljötänk som maximerar vinsten

Majoriteten av de miljöersättningar som jordbrukare kan få idag är baserade på vilka åtgärder som vidtas, vilket betyder att storleken på ersättningen beräknas utifrån typ av åtgärd och dess omfattning. Således tar man inte hänsyn till effekten av åtgärden. Enligt William Sidemo Holm ger detta ett ekonomiskt incitament för jordbrukare att placera exempelvis skyddszoner, remsor av växtlighet som lämnas obrukade, på den jordbruksmark som är minst lönsam, istället för där de skulle ha gjort mest nytta för miljön. Detta för att minimera det egna inkomstbortfallet. I avhandlingen har han därför tittat på hur effekterna av resultatbaserade åtgärder skulle kunna se ut istället, det vill säga att jordbrukarnas miljöersättning kopplas till hur stor miljönytta en viss åtgärd har. Jordbrukaren skulle då få högre ersättning desto större miljönyttan av en åtgärd är.

Ett problem med resultatbaserade ersättningar är enligt William Sidemo Holm att det kan vara svårt att mäta en åtgärds effekt. Det kan till exempel gälla insatser för att minska näringsläckage. Genom att använda modeller, som med hjälp av olika variabler i landskapet (till exempel jordart, lutning, gröda) kunde uppskatta fosforavrinningen, kunde han dock göra en beräkning av effekterna av olika skyddszoner, beroende på hur de var placerade. Baserat på detta räknade han sedan ut hur de resultatbaserade ersättningarna skulle kunna variera.

– Om en jordbrukare placerade skyddszonerna så att den egna vinsten skulle maximeras, blev den positiva miljöeffekten av zonerna drygt sju gånger högre när ersättningen var resultatbaserad jämfört med åtgärdsbaserad. Det beror på att jordbrukaren får incitament att placera zonerna där de gör mest miljönytta med ett resultatbaserat system, istället för att lägga dem på den sämsta jordbruksmarken där miljönyttan generellt var lägst.

William Sidemo Holm visar också att ju bredare skyddszon, desto större miljöeffekt. När zonerna i modellerna anlades utifrån kriteriet mest miljönytta minskade dessutom läckaget av fosfor som bidrar till övergödning.

Ekologisk odling ger större artrikedom

Förutom effekten av skyddszoner undersökte William Sidemo Holm bland annat vilken påverkan ekologisk odling har på den biologiska mångfalden. Han kom fram till att de ekologiska skördarna var mindre, men att artrikedomen var större på de ekologiskt odlade fälten jämfört med de konventionellt odlade. Dock gällde sambandet bara när skördarna var små.

– Det var oväntat att den positiva effekten av ekologisk odling skulle försvinna när skördarna gick upp. Det beror troligtvis på att metoderna som används för att öka skördarna påverkar blommande ogräs negativt, och dessa är viktiga för pollinatörer, säger han.

Han menar att detta är ett potentiellt problem nu när man försöker att öka de ekologiska skördarna. I samma studie fann han dock att problemen delvis kunde undvikas genom att öka avstånden mellan de sådda grödorna för att gynna det blommande ogräset.

– Resultaten visar att om avståndet mellan grödor sådda i samma rad ökade från fem till tio centimeter fördubblades mängden och mångfalden av blommor, utan att det hade någon till synes effekt på skörden.

Hoppas bidra till beslut

William Sidemo Holm hoppas att resultaten från hans studier ska kunna bidra till policys som möjliggör både hög biologisk mångfald och en lönsam jordbruksproduktion.

– Min avhandling har tydligt visat att det finns en nytta med att göra om ersättningssystemen för olika miljöåtgärder, så att de sätts in där de har störst ekologisk effekt givet kostnaderna.

 

Fotnot: En skyddszon är en remsa i kanten av en åker som inte brukas utan alltid är beväxt. Syftet är att förhindra läckage av näring och växtgifter till exempelvis vattendrag.