När risken för värmeböljor ökar i takt med klimatförändringarna innebär det också högre krav på att skydda samhällets äldsta och yngsta invånare – de som tillhör de mest känsliga grupperna för höga temperaturer. Flera av årets examensarbeten vid CEC berör klimatanpassningar och i vilken mån kommunerna arbetar med frågan.
– Klimatanpassning är viktigt och blev väldigt aktuellt i samband med den varma sommaren 2018. Men generellt satsar man ännu inte tillräckligt på det i samhället och pandemin medförde också att fokus hamnade på andra frågor, säger Helena Hanson, forskare vid CEC och handledare för flera av examensarbetena.
Studenten Clara Wimer Bergman har undersökt klimatanpassning av förskolor och skolor i nio kommuner i sitt examensarbete. Hon har läst en master i tillämpad klimatstrategi och konstaterar att arbetet med klimatanpassning skiljer sig stort mellan kommunerna. Kunskap, ekonomi och styrning är faktorer som begränsar kommunernas arbete med klimatanpassning.
Brist på resurser och kunskap
Det är viktigt att ha ett strukturerat klimatanpassningsarbete som inkluderar och fördelar ansvaret till berörda förvaltningar och tjänstepersoner, så att arbetet inte landar på enskilda tjänstepersoner, menar Clara Wimer Bergman. I flera fall ligger ansvaret för klimatanpassning på en enda anställd för en hel kommun och det är en kombination av brist på resurser och kunskap som gör att arbetet går långsamt.
När det gäller barnen så spelar utemiljön en viktig roll för deras välbefinnande och för klimatanpassningen. En förskolegård som är tillräckligt stor och har en varierad miljö medför flera fördelar. Grönska bidrar bland annat med att ge skugga och reglerar temperaturen i området vilket är viktigt när temperaturerna stiger.
– Klimatanpassning visade sig i kommunerna ses främst som en bi-nytta till andra funktioner som barns naturkontakt, lek och rörelse. Om man istället utgår från ett klimatanpassningsperspektiv från början skulle det inte bara medföra att gårdarna och byggnaderna skulle dra nytta av åtgärderna utan de andra funktionerna som barnen behöver skulle automatiskt tillgodoses, säger Clara Wimer Bergman.
Vegetation sänker temperaturen
Om gårdarna är små, till exempel i tätbebyggda områden, resulterar det ofta i mer hårdgjorda ytor eftersom det är ett högt slitage på marken. Liten yta innebär också mindre möjligheter till buskar, träd och naturlig skugga. Även om man försöker skapa skugga med solsegel och liknande finns det flera nackdelar jämfört med att ha mer vegetation.
– Mindre vegetation i den byggda miljön leder till att städerna värms upp allt snabbare. Fenomenet kallas för “Urban Heat Island effect” och innebär att luft- och yttemperaturen blir betydligt varmare i städer jämfört med landsbygden. Vegetation kan sänka temperaturen i städer medan den byggda miljön absorberar och avger mer värme beroende på dess fysiska struktur, heterogen stadsyta och valen av byggnadsmaterial. Det är viktigt att ta tag i de här frågorna för barnen är känsliga och vi kommer att ha fler värmeböljor framöver, säger Clara Wimer Bergman.
En av de kommuner som enligt Clara Wimer Bergman nu satsar mer på klimatanpassning är Trelleborg. Där inventeras både andelen träd på förskolornas gårdar och om de är placerade så att de hjälper till att skugga lekytorna.
Pandemin flyttade fokus på äldreboenden
Magisterstudenten Mikael Karlsson har undersökt den kommunala tillsynen vid några av landets vård- och äldreboenden och masterstudenten Madeleine Granlund har undersökt i vilken mån kommuner kartlägger värmen i städer, samt utmaningarna med att använda den kunskapen i praktiken.
När det gäller vård- och äldreboenden så var intresset stort för att förbättra beredskapen efter den långvariga värmeböljan 2018, enligt Mikael Karlsson. Folkhälsomyndigheten kom med förslag på rutiner och vägledning för att förebygga problem.
– Det fanns en stor vilja att ta tag i det och kommuner köpte till exempel in fläktar och luftkonditionering. Men sedan kom pandemin och med den fokus på smittspridning och hygienrutiner istället. Fläktar och AC-anläggningar plockades bort att för att inte riskera att sprida smitta. Nu tror jag att en ny värmebölja skulle aktualisera frågan igen, säger Mikael Karlsson
Ett vanligt problem är att byggnaderna är gamla och inte anpassade för en värmeproblematik. Stora fönster i söderläge och mycket hårdgjorda markytor kan vara exempel på det som är svårt eller dyrt att åtgärda.
– Men det finns mycket annat man kan tänka på och ha rutiner kring, det kan förslagsvis gälla markiser, hur man vädrar och om man kan byta rum för de mest sårbara äldre. Det handlar mycket om vilka ambitioner man har i kommunen, säger han.