Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Klimatförändringar ger tidig flygstart – risk för färre humlor och minskad pollinering

En humla som sitter på en rapsblomma. Foto.
En drottning av arten Bombus terrestris, mörk jordhumla, som tillhör de humlor som brukar flyga ut tidigast på våren. De har anpassat sig mest efter säsongen som numera infaller cirka 14 dagar tidigare än för ett sekel sedan. Foto: Maria Blasi Romero

Vid vårens ankomst tar humledrottningarna säsongens första vingslag och ger sig ut för att hitta nya boplatser. Men de flyger ut allt tidigare på året till följd av varmare klimat och ett förändrat jordbrukslandskap, visar ny forskning.
– Risken är att vi förlorar ytterligare humlearter och får minskad pollinering av grödor och vilda växter, säger forskaren Maria Blasi Romero vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.

När våren kommer och marken värms upp vaknar humledrottningarna ur sin dvala i marken. De är de enda humlorna som överlever vintern och ger sig då ut under ett par veckors tid för att hitta en boplats där de kan lägga ägg och starta en ny koloni.

Men stigande temperaturer innebär att de ger sig ut allt tidigare på året. Nu inträffar flygpremiären i Sverige i genomsnitt fem dagar tidigare än för tjugo år sedan, visar ny forskning. 

– Vi ser att klimatförändringarnas höjda temperaturer påverkar klart och tydligt när drottningarna vaknar och ger sig ut för att hitta nytt bo, säger forskaren Maria Blasi Romero vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.

Och det är inte bara temperaturen som påverkar. Forskarna har använt den Biologiska institutionens museum för att undersöka humledrottningar så långt som 117 år tillbaka i tiden. Uppgifterna därifrån visar att flygpremiären i Skånes slättbygd numera sker ungefär fjorton dagar tidigare än för ett drygt sekel sedan. 

Minskad biologisk mångfald i modernt jordbruk

Den stora förändringen beror framför allt på ett förändrat skånskt landskap, med förlust av naturliga livsmiljöer och naturbetesmarker. Stora jordbruksfält breder i dag ut sig över markerna och där odlas ofta bara ett fåtal olika grödor och den biologiska mångfalden är lägre. 

Att drottningarna lämnar sin dvala så mycket tidigare numera har därför troligen sin grund i både ett varmare klimat, brist på föda under flygperioden och att mikroklimatförhållandena varierar mer i dagens moderna jordbrukslandskap än i äldre tiders mer varierade landskap.

Humlor bland växter. Foto.
Trädgårdshumlan, Bombus hortorum, tillhör de humlor som ger sig ut senare och som inte har anpassat sin flygsäsong såsom de tidigt flygande humlorna. Risken finns att arter som denna får en dålig matchning med växtsäsongen och därmed inte hittar tillräckligt med föda. Foto: Maria Blasi Romeri/Lunds universitet.

Forskarna har undersökt tio humlearter i Skåne i studien och de arter som brukat flyga ut tidigast på säsongen har anpassat sig mest, medan de arter som ger sig ut lite senare inte ser ut att ha ändrat sin flygsäsong. Risken finns att det blir en dålig matchning mellan växternas och humlornas aktivitetsperioder, så att humlorna inte får tillräckligt med föda.

– Vi ser en tydlig risk att fler humlearter riskerar att utrotas lokalt, framför allt de arter som brukar ge sig ut senare på sommaren. Det kan även leda till en nedgång av antalet humlor totalt sett och det skulle få konsekvenser för pollineringen av grödor och ekosystemens funktion. Humlor är viktiga pollinatörer, särskilt på nordliga breddgrader som i Skandinavien, säger forskaren Anna S Persson.

Åtgärder som bromsar effekterna

Studien belyser flera åtgärder som skulle kunna minska effekterna av klimatuppvärmningen för pollinatörerna och öka deras tillgång till blommande växter. Några exempel är:

  • Bevarande av naturliga gräsmarker, såsom naturbetesmarker.
  • Sen slåtter vid vägkanter, efter blomningsperioden.
  • Blomsterremsor och häckar utformade på ett sätt som gynnar pollinatörer.
  • Ökad sådd av klöverrika vallodlingar som delvis tillåts gå i blom.

Forskningsfynden är också intressanta i ett större perspektiv:

– Klimatförändringar och förändrad markanvändning är två av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Olika arter reagerar olika på dessa förändringar, så det är viktigt att ta reda på hur och varför det är så. Det finns vinnare och det finns förlorare bland arterna, säger forskaren Romain Carrié.

Forskargruppen poängterar också att det är avgörande att biologiska samlingar, likt insektssamlingen vid Lunds universitet, kan bevaras och underhållas för att möjliggöra framtida forskning. 
Länk till artikeln: Historical and citizen-reported data show shifts in bumblebee phenology over the last century in Sweden -Biodiversity and Conservation

Så lever humledrottningar

På vårkanten värms marken upp och då vaknar drottningarna ur sin dvala. De bor vanligen i håligheter under mark eller i gamla mus- och sorkbon i gräsmarker, och ger sig ut på flygtur under ungefär en tvåveckorsperiod för att leta upp en ny boplats där de ska lägga ägg och bilda en koloni. Drottningarna söker efter blommor med mycket pollen och nektar som blir mat till dem själva och till deras larver. Larverna utvecklas sedan till puppor och därefter till arbetarhumlor som hjälper till att samla in föda och bygga upp samhället. Nya drottningar utvecklas under sensommaren och de övervintrar sedan till nästa vår.

Osäkerhet i forskningen

Eftersom det inte är övervakningsuppgifter i museets samlingar (uppgifter som samlas in varje år på ett systematiskt sätt) har forskarna haft en stickprovsbias som de korrigerat statistiskt. Detta inkluderar till exempel var museisamlarna var bosatta, eftersom det var där de samlade in humledrottningarna.
För Artportalens observationer kan det vara så att de tidiga, vanligaste humlearterna kan vara extra mycket rapporterade vid det första fina vårvädret, medan de senare och mer sällsynta arterna inte rapporteras lika ofta.

Museihumlor. Foto.

Forskningen om humledrottningarna

Artikelförfattare: Maria Blasi Romero, Romain Carrié, Christoffer Fägerström, Emma Svensson, Anna S Persson.
Institutioner: Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Biologiska museet vid Biologiska institutionen, Lunds universitet.
Metod: Forskarna använde sig av exemplar av humledrottningar som samlats in i Skåne och förvarats på Biologiska museet vid Lunds universitet under 117 år, och av medborgarrapporterade observationer från Artportalen under de senaste 20 åren från hela Sverige.

Foto: Christoffer Fägerström