Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Industridoktorand på CEC söker hållbara lösningar för Skånes dricksvatten

Utblick mot en sjö med träd. Foto
Vombsjön i grönska. Foto: Karin Rengefors

Miljövetaren Emma Enström är CEC:s första industridoktorand och hennes forskning syftar till att skapa en mer hållbar vattenförvaltning i Sverige. Nu deltar hon i Sweden Water Research-dagen och berättar om utmaningarna när det gäller den skånska dricksvattenkällan Vombsjön.

Som industridoktorand är Emma Enström anställd både av Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) på Lunds universitet och Sweden Water Research (SWR). Den 29 november anordnar SWR en vattendag i Lund med temat Landskap i förändring. Emma Enström kommer att berätta om sitt arbete med Vombsjön och Kävlingeåns vattenråd.

Emma Enström omgiven av växter, inomhus. Foto
Emma Enström.

Hennes forskningsfokus rör de utmaningar och möjligheter som följer med Sveriges komplexa vattenförvaltning. Sverige har genomgått stora institutionella förändringar inom vattenområdet till följd av EU:s vattendirektiv.

Avsikten med direktivet var att harmonisera vattenförvaltningen mellan medlemsländerna, men det har samtidigt skapat ett komplext landskap av aktörer. Vi ser hur den här strukturen gör det svårt att hitta en tydlig ansvarsfördelning mellan kommuner, regionala vattenmyndigheter och myndigheter på nationell nivå.

Fosfor och övergödning i sjön

Under evenemanget av SWR visas en film som lyfter fram forskning om skånska Vombsjön, en viktig dricksvattenkälla för cirka en halv miljon invånare. Här samverkar Emma Enström med industridoktoranden Anna Söderman som undersöker algblomning i Vombsjön och fosforkällorna bakom problemet. 
Vombsjön ligger geografiskt i Lunds, Eslövs och Sjöbos kommuner och är en del av Kävlingeåns avrinningsområde (se faktaruta). Området domineras av ett jordbrukslandskap som under lång tid har läckt fosfor och andra näringsämnen till sjön. Det har resulterat i övergödning och i filmen nämner Emma och Anna åtgärder som har vidtagits.

Exempelvis har man anlagt ett flertal så kallade gäddvåtmarker vid Vombsjön. Genom att skapa en lekplats för gäddorna under våren kan vi förbättra den ekologiska sammansättningen av rovfisk, som i sin tur kommer att bidra till minskade algblomningar i sjön. På hösten torrläggs området och då kan det användas för bete av djur eller för slåtter. Detta är en av flera åtgärder som görs inom Kävlingeåns vattenråd, säger Emma Enström. 

Emma kommer under 2025 att följa just Kävlingeåns vattenråd och dess process mot en ny vattenförvaltningsplan. I vattenrådet ingår bland annat kommuner, företag, jordbrukare och markägare. Ambitionen är att ta fram en ny plan för en breddad organisation och ett förbättrat vattenvårdsarbete med utvärdering och finansiering av åtgärder. En viktig del är också att förbättra kommunikationen med de olika aktörerna.

Det finns många utmaningar kopplat till översvämning och torka i avrinningsområdet. Man har tidigare dränerat marken och förändrat landskapet så pass mycket att det har förändrat hur vatten behålls i landskapet, säger Emma Enström.

Kortsiktiga beslut om vatten

Utöver lokala utmaningar finns det generella vattenproblem på nationell nivå. Kan du nämna tre sådana och förslag på lösningar på dem?

  • Den regionala strukturen, skapad i samband med implementeringen av EU:s vattendirektiv, överlappar och krockar i Sverige ibland med lokala och nationella beslutsmandat. Här är samordning mellan olika förvaltningsnivåer viktigt.  
  • Finansiering och avrinningsområden: Mycket av åtgärdsarbetet är beroende av projektfinansiering, vilket gör det svårt att planera och utvärdera arbetet. Det vore bra att införa en permanent finansiering baserad på lokala och regionala behov, med tydliga utvärderingsramar för kontinuerlig uppföljning och anpassning.
  • Beslut om vatten tas i sexårscykler enligt vattendirektivet, men påverkas också av politikernas fyraåriga mandatperioder. Även om detta är bra för en adaptiv vattenförvaltning, så skapar det kortsiktighet. En nationell vattenplan skulle kunna utveckla långsiktiga mål, visioner och prioriteringar.

Vad är fördelen med att vara industridoktorand?

Som industridoktorand får jag jobba med problem som har direkt betydelse för företaget eller organisationen, eftersom de identifierat arbetet som viktigt. Att ha en handledare från industrin, som också är insatt i problemområdet, har gjort att jag snabbt lärt mig om svensk vattenförvaltning i praktiken. Dessutom har min handledare hjälpt mig att bygga ett stort nätverk inom vattensektorn, från nationell nivå ned till lokal nivå, säger Emma Enström.

Läs mer om Sweden Water Research-dagen den 29 november 2024 - swedenwaterresearch.se

Vattenråd

I områden kring större vattendrag, så kallade avrinningsområden, finns vattenråd som har till uppgift att stödja myndigheterna genom att tillföra lokal kunskap och genomföra föreslagna insatser i området. Vattenråd består vanligtvis av aktörer som är direkt berörda av vattenmiljön i området. Detta kan inkludera kommuner, markägare, lantbrukare, företag och intresseorganisationer. Även representanter från lokala föreningar, naturvårdsorganisationer och boende i området kan delta. Denna breda sammansättning av aktörer gör det möjligt att få en mer heltäckande syn på vattenfrågorna och genomföra åtgärder som gynnar både miljö och samhälle. 

Gäddvåtmarker

En gäddvåtmark är en grund gräsbevuxen våtmark som fylls upp i mars-april genom att vattennivån i våtmarken höjs. Fisk kan då simma in i våtmarken och leka i det grunda, varma vattnet. Gäddynglen växer snabbt till sig i våtmarkens varma vatten där det finns mycket mat och skydd. I slutet av juni töms och torrläggs våtmarken, då är gäddynglen redo att simma ut i sjöar och vattendrag. Efter det att våtmarken torrlagts betas den eller slås för att inte växa igen.
Källa: Våtmarksguiden

Många vattendrag med bristfällig ekologisk status

”Endast 30 procent av Sveriges vattendrag uppnår i dag en hög eller god ekologisk status, medan våra sjöar klarar sig något bättre – över 50 procent når samma nivå. Det innebär att det finns stor potential att förbättra statusen, särskilt när det gäller att minska människans påverkan på flöden och vattenvägar genom reglering.  Samtidigt ger klimatförändringarna allt större utmaningar för vattenförvaltningen. Vi ser nu både längre perioder av torka och mer frekventa och kraftiga perioder med översvämningar, vilket ytterligare påverkar både kvantiteten och kvaliteten på våra vatten”, säger Emma Enström.

Fakta om Vombsjön

Vombsjön, belägen i södra Skåne, levererar dagligen dricksvatten till omkring en halv miljon människor. Sjön ligger inom kommunerna Eslöv, Lund och Sjöbo och är en del av Kävlingeåns avrinningsområde, då den avvattnas via Kävlingeån. Vombsjön kantas främst av jordbruksmark, men det finns också vissa skogspartier. 
Under lång tid har utsläpp från det omgivande jordbrukslandskapet tillfört näringsämnen till sjön, vilket har resulterat i en påtaglig övergödning. Den historiskt höga externa belastningen har dessutom lett till att sedimenten i sjön innehåller mycket fosfor, vilket innebär att sjön lider av intern belastning som ytterligare påverkar miljön negativt. Enligt Vattenmyndigheten i Södra Östersjön bedöms Vombsjöns ekologiska status som otillfredsställande. För att förbättra vattenkvaliteten pågår flera åtgärds- och forskningsprojekt i sjön. 
Källa: VA-guiden