Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ett varmare klimat gör världens vanligaste humla ännu vanligare

Jordhumla på en växt. Foto.
Jordhumla. Foto: Kennet Ruona.

Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare.

Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds universitet kommit fram till att världens vanligaste humla, den mörka jordhumlan, blivit allt vanligare. År 1871 motsvarade arten mörk jordhumla 21 procent av jordhumlorna. 2015 hade andelen ökat till 79 procent. 

– Mörk jordhumla är en sydlig art som trivs i ett varmt klimat. Sverige ligger i nordliga delen av artens utbredning, så det är egentligen inte så förvånande att den gynnas av att det blir varmare här, säger Lina Herbertsson, som lett studien.

– Det är ju positivt för den mörka jordhumlan att den klarar sig så bra. Samtidigt vet vi inte om ökningen sker på bekostnad av andra humlor, fortsätter hon, och får medhåll av kollegan Anna Persson.

Det är viktigt att förstå följderna för ekosystemen när arter påverkas olika mycket av ett allt varmare klimat. Till exempel kan dominansen av ett fåtal arter bland humlorna leda till att pollineringen fungerar sämre för vissa växtarter i framtiden. Detta behöver vi ta reda på mer om, säger hon.

I Sverige finns cirka 40 humlearter och i världen omkring 250 stycken. Att få bukt med klimatförändringarna är antagligen nödvändigt för att bevara mångfalden av humlor på sikt. För att undvika att arter som klarar av uppvärmningen konkurrerar ut andra arter pekar forskarna på vikten av att det finns tillräckligt med blommor och boplatser. 

Förutom att den mörka jordhumlan blivit allt vanligare visar resultaten i den nu publicerade studien att jordhumlorna idag är aktiva drygt en månad tidigare än vad som var fallet i början av 1900-talet. Detta beror sannolikt på stigande temperatur och vårens allt tidigare ankomst. 

Humlorna som undersökts finns bevarade i Biologiska museets samlingar vid Lunds universitet, och Anna Persson betonar vikten av att den här sortens insektssamlingar finns bevarade och tillgängliga för forskning,

Artikeln, som är skriven av Lina Herbertsson, Reem Khalaf, Karin Johnson, Rune Bygebjerg, Sofia Blomqvist och Anna Persson, publiceras i tidskriften Basic and Applied Ecology: Long-term data shows increasing dominance of Bombus terrestris with climate warming.