Förr i tiden var kännedom om arter och naturen en del av allmänbildningen och kunskaper överfördes också mellan generationer. Idag talas det om artblindhet, att allt fler inte kan namnge vad de ser i naturen. Forskning visar att de som kan mer om naturen också är mer måna om den. Projektet Natural Nations vill öka förståelsen för skolgårdens roll och bidrag till biologisk mångfald i den bebyggda miljön samt synliggöra barns möjligheter till ekologisk läskunnighet.

– Genom Natural Nations får vi in biologisk mångfald i skolan så att barn tidigt lär sig om pollinerande insekter och fåglar. De hjälper i sin tur till med data för vår forskning så att vi kan lära oss mer om vilken påverkan olika insatser har, förklarar forskarna Anna Persson, Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Maria von Post, Biologiska Institutionen vid Lunds universitet. Båda är aktiva i det strategiska forskningsområdet BECC vid Lunds universitet.

De har tillsammans med kollegan Johan Kjellberg Jensen, doktorand vid CEC, arbetat med att ta fram lärarhandledningar och protokoll för insamling av data samt praktiska råd för planteringar som gynnar pollinatörer, insekter och fåglar.

Varför behöver vi lära om biologisk mångfald?

Som exempel bidrar en hög biologisk mångfald till att det finns flera olika insekter som kan pollinera våra grödor och vilda växter och att fler arter av insektsätande fåglar håller nere antalet skadeinsekter. Dessutom bidrar ekosystemen till att vi har ren luft och friska vatten. På kort tid har vi utarmat de flesta livsmiljöer och den negativa utvecklingen förstärks av klimatförändringen.

Ju mer vi lär oss desto bättre kan vi förvalta och värna naturen och det är fastställt att vi mår bra av att vara i naturen. Det ger oss återhämtning, mindre stress och ökat välbefinnande. Dessutom är det nyttigt för vårt mikro-biota på hud och i tarmar, när vi kommer i kontakt med jord, djur och växtlighet. Det finns också forskning som visar att barns utveckling, främst gällande kognition och minne, gynnas av att vistas i naturen och vi uppfattar naturen och dess tillstånd utifrån våra egna, levda erfarenheter.

För att förbättra den ekologiska läskunnigheten på ett vardagsnära sätt kan pedagoger använda sig av frågor som: Hur många arter har du ätit idag? Det ger en naturlig koppling att prata kring både arterna i sig och vårt förhållande till naturen. Med utbildningsmaterial från Natural Nations är tanken att pedagoger och barn ska gå ut och inventera sin närmiljö på eller runt skolgården. Kanske kan plantering av utvalda växter öka mångfalden? Genom att upprepa mätningar över tid kan man se vilken effekt eventuella åtgärder har haft eller om arterna har förändrats generellt mellan två tidpunkter oavsett om åtgärder har genomförts. Är det andra insekter och fåglar i miljön, är de fler eller färre?

Ny metodik och medborgarforskning

Naturskolan i Lund har arbetat med gröna skolgårdar sen tidigt 1990-tal och de hade genom sina nätverk kontakt med den engelska organisationen Learning through Landscapes, fokuserad på lek och lärande i utomhusmiljöer. Genom samverkansprojektet Natural Nations kopplade de även in Bird Life Spain och Bird Life Malta samt forskare från Lunds universitet för att ta fram ett nytt pedagogiskt material och göra en återkoppling genom att data samlas in och rapporteras till en dataportal.

– Vi har alltid med aktuell forskning i våra fortbildningsinsatser men här blev det en tydlig koppling till universitetet eftersom vi byggde upp ett helt nytt koncept och en metod tillsammans över en längre tid, berättar Anna Ekblad, chef för Naturskolan i Lund.

Det centrala i metodiken är att lärare i grundskolan och förskolan ska kunna arbeta med frågorna som en del av sitt vanliga arbete och inte som något extra som tillkommer. Genom att arbeta med biologi på det här sättet integreras även andra ämnen som språk och matematik och så ger det en förståelse för hur forskare arbetar.

– Det som samlas in blir synligt, att ange arter till databasen är konkret och de kan se vad forskarna får tillgång till. Det är inte vanligt att få till denna tydliga koppling, menar Anna Ekblad som nu sprider kännedom om projektet och materialet även till skolor runtom i landet.

Pandemin gav unika lärdomar

Anna Persson är speciellt intresserad av pollinerande insekter och Maria von Post forskar om grön infrastruktur, vilket kan handla om var och vilka slags gröna miljöer man kan gynna eller anlägga i städer eller på landet för att förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden. De kompletterar varandra väl i utformningen av hur man kan göra skolgårdar till platser där insekter och fåglar trivs och där biologisk mångfald gynnas. Båda ville bidra till att lärare och elever kan förstå vikten av hur hela näringsväven hänger ihop, och idén med att få in data från skolgårdar att forska på var en stor fördel.

– Vi hade både tur och otur att covid-pandemin skedde under projekttiden. Såklart kunde vi inte göra som vi planerat men å andra sidan var vi i Sverige unika med att vi inte stängde ner skolor och att vi fick vistas utomhus, berättar Anna Persson och Maria von Post.

Detta ledde till att materialet till stor del utformades och testades på svenska barn. Det internationella samarbetet gav ändå stora fördelar varav en är att det pedagogiska materialet redan finns på flera språk. Nu påbörjas nästa fas då det är dags för tillämpning.  För svenska lärare och skolor kan man hitta projektet via Naturskolan i Lunds webb. Där finns exempel på protokoll och instruktionsfilmer. När man har data att rapportera in gör man det via en portal som har flera olika språkversioner.

– Om något år kan vi förhoppningsvis börja bearbeta data från olika länder och se hur de skiljer sig åt och vad som är lika. Hur stor roll spelar mängden och mångfalden av blommande växter och mer småkryp i urbana miljöer? Blir det fler häckande småfåglar med mer mat i träden? Det är många frågor som vi hoppas få ytterligare kunskap om, avslutar Anna Persson och Maria von Post.