Forskningsresultaten gäller den boreala skogen som sträcker sig över det norra halvklotet från Nordamerika till Sibirien. Denna skog har under tusentals år absorberat ungefär en biljon ton koldioxid från atmosfären. Den fungerar som en betydande koldioxidsänka som nu är i fara. När den boreala skogen brinner frigörs det nämligen större mängder koldioxid än vid skogsbränder på andra platser på jorden, vilket bidrar till klimatförändringarna.
Professor Natascha Kljun och postdoktor Julia Kelly, som båda är verksamma vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har fokuserat på den omfattande branden som skedde nära Ljusdal den torra och varma sommaren 2018. Då brann det på ett område tio gånger större än ett genomsnittligt år i Sverige. Forskarnas mätningar visar att den brända marken fortsatte att avge koldioxid flera år efter branden, och att dessa utsläpp översteg de utsläpp som skedde under själva branden.
Markberedning fördröjer återhämtning
En viktig upptäckt i studien är att efterbehandlingen av den brända skogen, såsom "räddningsavverkning" och markberedning, fördröjer återhämtningen av vegetationen och därmed skogens förmåga att åter binda koldioxid. Forskarna varnar för att den ökade frekvensen av torka och brandrisk i ett varmare klimat kan göra det svårare att kontrollera skogsbränder i framtiden.
För mer information, läs den ursprungliga artikeln på The Conversations webbplats eller den återpublicerade versionen på CEC:s engelska webbplats.
Forests destroyed by wildfires emit carbon long after the flames die – new study (på engelska) - theconversation.com
Forests destroyed by wildfires emit carbon long after the flames die (på engelska) - cec.lu.se