SAPES

SAPES är en forskningsmiljö som förenar ekologisk och socioekonomisk forskning. Vi undersöker sambanden mellan markanvändning, biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet.

Ekosystemtjänster är tjänster som naturen tillhandahåller gratis och som gynnar oss människor på olika sätt. Tjänster som pollination, jordförbättring och naturlig skadedjursbekämpning gynnar lantbrukaren, medan exempelvis kolupplagring i marken för att minska växthuseffekten och minskat näringsläckage är exempel på ekosystemtjänster som gynnar samhället i stort.

Det vi vill förstå är hur markanvändning och markskötsel påverkar biologisk mångfald och därmed ekosystemtjänster. Vi vill också förstå vilka faktorer som styr lantbrukarnas beslut så att till exempel miljöstöd kan utformas så att de gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vår förhoppning är att bidra till ett hållbart jordbruk genom att utveckla och tillhandahålla verktyg som kan vägleda beslutsfattare till tillämpliga och praktiskt anpassade åtgärder och stödformer som gynnar ekosystemtjänster.

Mål och vision

SAPES vision är att den vetenskapliga kunskapen och verktygen som skapas i forskningsmiljön ska kunna användas för att styra utvecklingen mot ett hållbart jordbruk. Inom ett hållbart jordbruk ses biologisk mångfald och ekosystemtjänster som tillgångar för samhället, samtidigt som hänsyn tas till lantbrukarnas intressen.

SAPES fokuserar både på ekosystemtjänster som är viktiga för lantbrukare genom att öka avkastningen på gården (pollination, kontroll av naturliga fiender, jordförbättring) och sådana som är viktiga för hela samhället (bindning av kol i marken för att minska klimatpåverkan, minskat läckage av näringsämnen). Vi studerar hur bevarande av biologisk mångfald kan gynna dessa ekosystemtjänster.

Vår forskning undersöker både ekologiska och socioekonomiska processer på olika skalor – från enstaka gårdar till hela landskap. Genom att kombinera kunskapen om dessa processer kommer vi att kunna identifiera och förbättra deras samspel för att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Utvecklar hållbart jordbruk

Målet med SAPES är att utvärdera konsekvenserna av olika styrmedel och förvaltningssystem för jordbruket. Att förstå hur olika faktorer påverkar markanvändning och markskötsel är en förutsättning för att kunna utveckla ett hållbart jordbruk som förvaltar biologisk mångfald och tillhörande ekosystemtjänster. Angreppssättet är tvärvetenskapligt och baseras på kunskap om ekologiska och socio-ekonomiska processer från gård till landskap. Syftet är att integrera hela kedjan: politik – markanvändning – biologisk mångfald – ekosystemtjänster.

Projektet ska:

• undersöka konsekvenser av jordbrukets markanvändning för den biologiska mångfalden
• undersöka interaktioner mellan organismer som producerar ekosystemtjänster
• titta på samspel respektive motsättningar mellan olika ekosystemtjänster
• undersöka om bevarandet av biologisk mångfald också gynnar jordbruksproduktion genom att den gynnar ekosystemtjänster
• utveckla modeller för markanvändning som även tar hänsyn till hur lantbrukare fattar sina beslut baserat på ekonomiska och sociala förhållanden
• kombinera ekonomisk och ekologisk modellering för att utvärdera ekosystemtjänster och
• förutsäga hur styrmedel och förvaltningssystem påverkar framtida markanvändning och ekosystemtjänster

SAPES mål är att bidra till ett hållbart jordbruk genom att förbättra villkoren för och samspelet mellan lantbrukare, beslutsfattare, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Forskning

Miljöstöd & policy

Den viktigaste aktören för en öppen och levande landsbygd är lantbrukaren! Därför är det mycket viktigt att fokusera på lantbrukarnas villkor när man jobbar för ett hållbart jordbruk. En stor del av vår forskning undersöker därför vad som är viktigt för lantbrukarna och vilka faktorer, både sociala och ekonomiska, som påverkar val av gröda, markberedning och skötseln av gården. Vi är också intresserade av hur lantbrukarna upplever olika miljöstöd, biologisk mångfald och naturen i allmänhet. Svaren hittar vi framför allt via enkäter och personliga intervjuer med lantbrukarna, men vi använder oss också av socioekonomiska datamodeller för att värdera ekosystemtjänster och förutse effekterna av olika politik på markanvändning och ekosystemtjänster i framtiden. Målet är att kunna förbättra och kostnadseffektivisera miljöstöden genom att anpassa dem bättre till såväl lantbrukarnas som naturens behov.

Jordförbättring

Jorden utövar flera viktiga funktioner för jordbruket, exempelvis förhindrar den läckage av näringsämnen (bland annat kväve) och lagrar kol. Vi undersöker hur olika faktorer i ”när” (till exempel markberedning, gröda och gödsling) och ”fjärran” (till exempel det omgivande landskapet) påverkar markens förmåga till att utföra dessa funktioner. Vi arbetar även för att reda ut om och hur de olika funktionerna påverkar varandra, och hur jordens funktioner påverkar eller påverkas av allt som händer ovan jord.

Biologisk skadedjursbekämpning

Naturen har ofta en fantastisk förmåga att upprätta en balans mellan förekomsten av rovdjuren och deras byten. Ett exempel på hur man kan utnyttja detta inom jordbruket är för att bekämpa bladlöss med hjälp av deras naturliga fiender såsom skalbaggar, spindlar eller steklar. Genom en rad inventeringar och experiment undersöker vår forskning samspelet mellan bladlössen och deras naturliga fiender. Vi tittar också på hur artsammansättningen av såväl rovdjurs- som bytessamhällen påverkar rovdjurens ”bekämpningspotential”, samt vilken roll det omgivande landskapet spelar.

Pollinatörer & pollinering

En annan viktig ekosystemtjänst inom jordbruket är pollineringen av diverse grödor, t ex raps, fruktträd, jordgubbar och vid klöverfröodling. Till detta behövs en variation av olika pollinerande insekter (t ex humlor, bin och blomflugor). Inom SAPES undersöker vi hur pollinering och förekomsten av pollinerande insekter påverkas av bland annat odlingssätt, olika grödor och det omgivande landskapet. Vi använder en del befintliga data från tidigare studier, men utför även nya inventeringar med hjälp av håv och utplacerade växter i krukor (så kallade phytometrar) för att mäta pollinationsframgången.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är en förutsättning för att ekosystemtjänsterna ovan ska kunna fungera. Vi är därför intresserade av hur biologisk mångfald i sig kan hjälpa till att skapa och bevara ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet. Genom att inventera fåglar, insekter och växter i de landskap där vi mäter ekosystemtjänster undersöker vi hur de olika arterna med sina olika funktioner påverkar funktion och stabilitet hos dessa ekosystemtjänster. Vi vill förstå hur markanvändning och omgivande landskap påverkar biologisk mångfald, och vilken effekt det i sin tur har på de olika ekosystemtjänsterna. För lantbrukare skulle detta kunna komma till nytta genom att leda till en höjd skörd och ett minskat beroende av konstgödning och bekämpningsmedel.