Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Multistressor

En stark forskningsmiljö med fokus på förvaltningen av Östersjön

Projektet ”Hantering av multipla stressfaktorer i Östersjön” är en Stark forskningsmiljö finansierad av forskningsrådet FORMAS. Forskare från tre institutioner vid Lunds universitet arbetar tillsammans och kombinerar paleobaserade metoder med ekologiska metoder, terrester biogeokemi och modellering för att angripa historiska problem, dagens problem och framtida problem. Vårt mål är att kunna bidra till den tvärvetenskapliga expertkunskap som behövs för förvaltningen av Östersjön.

Vi har fokuserat det gemensamma arbetet på tre olika kustregioner, Karlskrona skärgård i Blekinge, Gåsfjärden söder om Västervik och Umeå skärgård. I dessa områden studerar vi processer i avrinningsområden och rinnande vatten och de historiska arkiv som finns i sedimentet på havsbotten.

Forskning

Sediment

Vi använder en kombination av geobiologiska, sedimentologiska och geokemiska indikatorer från ytvatten och bottenmiljö för att studera variationer i näringsstatus och syreinnehåll i bottenvatten och för att kunna skilja naturliga variationer i näringsstatus från de som orsakas av människan. I sedimentkärnor studerar vi förekomst av biologiska rester i form av foraminiferer, dinoflagellatcystor och skalamöbor för att kunna rekonstruera temperatur och salthalt och andra miljöfaktorer. Vi analyserar också den biogeokemiska sammansättningen och pigment som härstammar från cyanobakterier. På detta sätt kan vi få en uppfattning om vilken påverkan människan haft på Östersjön under de senaste 2000 åren.

Syrebrist/trender i näringskoncentration

Vi undersöker också långsiktiga trender i syrebrist i kustvattnen med hjälp av dataserier från BED (Baltic Environmental Database). Syrgas, näringsämnen, temperatur och salthalt kommer att användas i modellen för att klargöra hur syrebristen i Östersjön har utvecklats och kommit till det läge den befinner sig i idag. Olika statistiska metoder och programmeringsverktyg användas då dataserierna analyseras. Resultaten kommer att visa på den biogeokemiska situationen i dagens Östersjön och kunna användas för att besluta om framtida förvaltning.  

Vegetationens sammansättning

Genom att använda pollendiagram från sjöar och mossar är målet att kunna göra kvantitativa uppskattningar av tidigare vegetation i de tre fokusområdena. Vi vill både kunna fastställa vegetationens sammansättning och hur mycket det funnits av varje art. Det finns idag pollendata från de tre regionerna och dessa kommer att kompletteras med nya provtagningar i Gåsfjärdenområdet. Den regionala vegetationssammansättningen kommer att rekonstrueras med REVEALS-modellen som tar hänsyn till skillnader i olika pollens spridningssätt och den relativa pollenproduktiviteten hos olika arter. Vissa arter, till exempel tall, producerar mycket pollen medan andra producerar lite och detta behöver man ta hänsyn till för att kunna göra uppskattningar av hur landskapet såg ut förr i tiden.

Modellering

Ett av syftena med projektet är att få en bättre förståelse för hur olika skogsbruksmetoder kommer att påverka sjöar, vattendrag och Östersjön under framtida klimatförändringar. En hydrologisk modelleringskomponent kommer att utvecklas för den biogeokemiska modellen ForSAFE. Detta kommer att ge en bättre förståelse för vilken effekt förändringar i skogsekosystemet har på kvaliteten på avrinningen på avrinningsområdesnivå och möjlig påverkan i kustvattnen.

LPJ-GUESS, en dynamisk vegetationsmodell, används för att simulera vegetationsutbredning och mängden kol som lagrats i vegetationen och i markens kollager i Östersjöns avrinningsområde under den sena Holocen. Data från globala markanvändningsdataset såväl som pollenbaserade rekonstruktioner av vegetationssammansättningen (se ovan) kommer att användas för att uppskatta hur stor andel av marken som har använts av människan. Vi kommer också att försöka att uppskatta mängden löst organiskt kol från marken i Östersjöns avrinningsområde.

Löst organiskt material

Globalt sett så härstammar endast några få procent av det totala lösta organiska materialet (DOM) i den marina miljön från land, men i Östersjön är det upp till 80 procent. Detta gör att löst organiskt material från land kan ha en stor påverkan på Östersjöns ekosystem. I det här projektet undersöker vi hur den terrestra miljön påverkar det lösta organiska materialets sammansättning och hur strukturen och reaktiviteten i löst organiskt material som omsatts i sötvatten påverkar Östersjön. Vilken betydelse löst organiskt kväve har för syrebrist orsakad av övergödning i dagens klimat och i ett framtida varmare klimat kommer också att undersökas.

Kommunikation

En viktig del i denna starka forskningsmiljö är att fokusera på hur forskning kommuniceras med allmänhet och förvaltare kring Östersjön.

2011 arrangerade vi, i samarbete med Havsmiljöinstitutet, en veckolång kurs i ledarskap och kommunikation. Tjugo forskare med anknytning till Östersjöfrågor bjöds in och utbildningen gavs av COMPASS (Communication Partnership for Science and the Sea) som ger liknande träningen inom ramen för det prestigefulla Aldo Leopold Leadership Program i USA.

Huvudtemat på denna kurs var hur man levererar ett klart budskap. Vi gjorde korta ljudinspelningar (podcasts), videofilmades och blev intervjuade i olika realistiska situationer av journalister från Nature, NPR, BBC samt en frilansande svensk vetenskapsjournalist.

Medverkande institutioner

Medverkande forskare

  • cecilia [dot] akselsson [at] nateko [dot] lu [dot] se (cecilia[dot]akselsson[at]nateko[dot]lu[dot]se) 
  • Angela [dot] Caballero-Alfonso [at] geol [dot] lu [dot] se (angela[dot]caballero-alfonso[at]geol[dot]lu[dot]se)
  • martin [dot] berggren [at] nateko [dot] lu [dot] se (martin[dot]berggren[at]nateko[dot]lu[dot]se)
  • svante [dot] bjorck [at] geol [dot] lu [dot] se (svante[dot]bjorck[at]geol[dot]lu[dot]se) 
  • anna [dot] brostrom [at] raa [dot] se (anna[dot]brostrom[at]raa[dot]se)
  • daniel [dot] conley [at] geol [dot] lu [dot] se (daniel[dot]conley[at]geol[dot]lu[dot]se)
  • sara [dot] ekstrom [at] biol [dot] lu [dot] se (sara[dot]ekstrom[at]biol[dot]lu[dot]se)
  • helena [dot] filipsson [at] geol [dot] lu [dot] se (helena[dot]filipsson[at]geol[dot]lu[dot]se)
  • carolina [dot] funkey [at] geol [dot] lu [dot] se (carolina[dot]funkey[at]geol[dot]lu[dot]se)
  • anupam [dot] ghosh [at] geol [dot] lu [dot] se (anupam[dot]ghosh[at]geol[dot]lu[dot]se)
  • emma [dot] kritzberg [at] biol [dot] lu [dot] se (emma[dot]kritzberg[at]biol[dot]lu[dot]se)
  • anne [dot] nielsen [at] geol [dot] lu [dot] se (anne[dot]nielsen[at]geol[dot]lu[dot]se) 
  • wenxin [dot] ning [at] geol [dot] lu [dot] se (wenxin[dot]ning[at]geol[dot]lu[dot]se)
  • anneli [dot] poska [at] nateko [dot] lu [dot] se (anneli[dot]poska[at]nateko[dot]lu[dot]se) 
  • heather [dot] reader [at] biol [dot] lu [dot] se (heather[dot]reader[at]biol[dot]lu[dot]se) 
  • pia [dot] romare [at] geol [dot] lu [dot] se (pia[dot]romare[at]geol[dot]lu[dot]se) 
  • bala [dot] selvam [at] nateko [dot] lu [dot] se (bala[dot]selvam[at]nateko[dot]lu[dot]se)
  • ben [dot] smith [at] nateko [dot] lu [dot] se (ben[dot]smith[at]nateko[dot]lu[dot]se) 
  • johanna [dot] stadmark [at] geol [dot] lu [dot] se (johanna[dot]stadmark[at]geol[dot]lu[dot]se) 
  • raquel [dot] vaquer-sunyer [at] geol [dot] lu [dot] se (raquel[dot]vaquer-sunyer[at]geol[dot]lu[dot]se)
  • Giuliana [dot] zanchi [at] nateko [dot] lu [dot] se (Giuliana[dot]zanchi[at]nateko[dot]lu[dot]se)