Tre forskare om regeringens strategi för klimatanpassning
På onsdagen presenterade regeringen sin nationella strategi och handlingsplan för klimatanpassning. Tre forskare som arbetar med frågan ger sina kommentarer till strategin.
Ansvarsfrågan är otydlig och lagstiftning och finansieringsmöjligheter behöver gås igenom. Så kan man sammanfatta forskarnas kommentarer till den reviderade handlingsplan för klimatanpassning som regeringen presenterade onsdagen 19 mars. Samtidigt välkomnas strategin – den är ett bra första steg på vägen, men mycket återstår att lösa.
I planen föreslår regeringen bland annat att en särskild utredare ska analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras, samt att utredaren ska identifiera möjliga finansieringsmodeller för åtgärder utan att det innebär ökade statliga åtaganden. Ansvarsfrågan och vikten av synergier med arbetet med bland annat krisberedskap och försörjningsberedskap lyfts också.
Regeringens strategi för klimatanpassning
Expertlista forskare
"Strategin är ett bra första steg på vägen"
Åsa Knaggård är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, knuten till BECC och profilområdet Naturbaserade framtidslösningar. Hennes forskning handlar till stor del om klimatanpassning.
"Jag tycker att regeringens klimatanpassningsstrategi är ett bra första steg på vägen. Både experter och kommuner har efterfrågat en tydligare ansvarsfördelning, en genomgång av lagstiftningen och nya finansieringslösningar. Den utredning som regeringen tillsätter ska titta på precis de här aspekterna.
Flera nationella myndigheter har också fått uppdrag att utreda olika hinder för en effektiv klimatanpassning. Utredningarna behövs verkligen, för frågorna är komplexa och utmanande. Nuvarande ansvarsfördelning och lagstiftning räcker helt enkelt inte till.
För att klimatanpassningsarbetet ska kunna växlas upp runt om i landet behövs att regeringen sedan går vidare med skarpa lagstiftnings- och finansierings-förslag. Det gäller därför för kommuner, länsstyrelser och andra aktörer som arbetar med klimatanpassning att fortsätta ligga på och kommunicera sina behov och idéer.
Frågor som på längre sikt behöver komma upp på dagordningen är till exempel en mer flexibel markanvändning och möjligheten att från statligt håll köpa ut eller ersätta fastighetsägare. Möjligheten finns att det om några år kan börja rör på sig på allvar, också i de här svårare frågorna."
Åsa Knaggård i Lunds universitets forskningsportal:
Åsa Knaggård — Lunds universitet
"Regeringen konkretiserar centrala utmaningar"
Johanna Alkan Olsson är docent på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, och knuten till BECC och profilområdet Naturbaserade framtidslösningar. Hon har forskat och skrivit rapporter om klimatanpassning.
"I strategin konkretiserar regeringen centrala utmaningar som identifierats de senaste åren; framförallt handlar det om vikten av att berörda myndigheter arbetar integrerat i frågan, till exempel när det gäller klimatanpassning och krishantering, eller klimatanpassning och naturvård. Det är mycket bra.
Samordning av finansiering av klimatanpassningsåtgärder, samt utvecklandet eller användandet av nya finansieringskällor kopplade till industri och finanssektor nämns, vilket också är bra. Det kan ge nya möjligheter för att bekosta åtgärder. I dagsläget bygger finansieringen främst på frivillighet, vilket gör kopplingen till en reell och strategiskt implementerad klimatanpassning fortsatt otydlig.
Det uppföljningssystem som regeringen vill utveckla kan bidra till att identifiera var det inte görs tillräckligt. Om systemet utformas rätt kan det också så småningom leda till en bättre överblick när det gäller behovet av finansiering, eller tydliggöra behov av prioriteringar mellan åtgärder.
Ett centralt problem som kvarstår är vad som egentligen ingår i kommuners respektive privata aktörers ansvar och vem som ytterst ska se till att det verkligen sker en klimatanpassning i praktiken. Vi vet att ett problem i dag är brist på regional koordinering och att det krävs ett tydligare regionalt klimatanpassningsmandat. Dessa problem lyfts inte tillräckligt tydligt i skrivelsen."
Johanna Alkan Olsson i Lunds universitets forskningsportal:
Johanna Alkan Olsson — Lunds universitet
"Staten behöver ta ett övergripande ansvar"
Helena Hanson är forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, knuten till BECC och profilområdet Naturbaserade framtidslösningar. Hon har forskat och skrivit rapporter om klimatanpassning.
"Regeringen undviker i strategin att ta ett eget ansvar i frågan. En stor stötesten är finansieringen av klimatanpassningsåtgärder. Endast Göteborgs stad uppskattar att det kommer att kosta 30-40 miljarder kronor att klimatanpassa staden. Formuleringar som ”I undantagsfall kan det vara lämpligt att överväga att staten helt eller delvis finansierar eller bistår i förhandlingar om rimliga kostnadsdelnings och finansieringsmodeller” indikerar att regeringen inte fullt ut förstår vilka stora utmaningar kommuner står inför.
Den fysiska planeringen är central för att klimatanpassa våra städer. Trots detta intar regeringen en passiv ställning. Den har helt rätt i att vi har ett kommunalt planmonopol i Sverige och att de enskilda kommunerna styr mark- och vattenanvändningen inom kommungränserna, men den kan genom regleringar i Plan- och bygglagen påverka kommunernas arbete. I stället för att lyfta detta redskap väljer regeringen att fokusera på att det”redan finns goda exempel" från olika platser i landet där allt ifrån "små proaktiva kommuner till samverkande regioner" åtgärdat hotet från exempelvis en höjd havsnivå.
Det är självklart positivt att det finns kommuner som har kommit i gång med klimatanpassning, men samtidigt visade Svenska miljöinstitutet, IVL, i en rapport från 2023 att relativt många kommuner knappt hade påbörjat sitt klimatanpassningsarbete. Att få med sig samtliga Sveriges 290 kommuner i arbetet är centralt och här behöver staten ta ett övergripande ansvar."
Helena Hanson i Lunds universitets forskningsportal:
Helena Hanson — Lunds universitet