Synteser och rapporter
Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatomställning nästa
2024
Författare: Markku Rummukainen
ISBN digital upplaga: 978-91-987132-6-8 (pdf)
ISBN tryckt upplaga: 978-91-987132-7-5
Om rapporten: Syftet med denna syntes är att lyfta fram det aktuella kunskapsläget om vilka möjligheter som finns för att stärka skogens klimatnytta genom vägval och åtgärder.
Skogen är idag till nytta för klimatet när skogen binder kol, i det fall träråvara är ett långsiktigt kollager eller ersätter (substituerar) fossilintensiva produkter. Dessa nyttor är dock inte ett resultat av en genomförd klimatomställning inom skogsbruket eller en medveten avvägning, utan huvudsakligen ett resultat av ett långvarigt produktionsfokus och rådande traditioner och marknader. Skogens klimatnytta skulle kunna vara betydligt större än idag och vara ett ännu viktigare bidrag till att uppnå klimatmålen. Forskningen pekar på flera vägar för att åstadkomma en sådan utveckling. De handlar både om att säkra och förstärka skogens kolsänka och att få till en mer klimateffektiv användning av träråvaran.
Det har lagts fram mycket ny forskning under senare år som belyser ovan nämnda frågeställningar. Även om det fortfarande finns behov av ytterligare kunskapsutveckling, tycks behovet främst vara att relevant kunskap om skogssektorns möjliga roll i klimatomställningen sprids och omsätts till praktik.
Syntesen är en uppföljning av kunskapssammanställningen Skogens klimatnyttor - en balansakt i prioritering (2021).
Öppna rapporten här (pdf, 1 MB, ny flik)
Markanvändning för en klimatpositiv framtid
En rapport om utmaningar och möjligheter i Skåne
2022
Redaktörer: Marianne Hall, Katarina Hedlund, María Ingimarsdóttir.
Författare: Marianne Hall, Katarina Hedlund, Maria Ingimarsdóttir, Åsa Kasimir, Giuliana Zanchi, Håkan Wallander, Inger Valeur, Ann-Mari Fransson, Peter Olsson, Ullrika Sahlin.
ISBN:
Tryckt upplaga: ISBN 978-91-984349-8-9
Digital upplaga: ISBN 978-91-984349-9-6
Om rapporten: Denna rapport är en sammanställning och analys av kunskapsläget när det gäller ekosystembaserade metoder för att minska utsläpp och öka upptag av koldioxid hos brukade marker i Skåne. Med fokus på markanvändning och skötselstrategier inom jordbruk och skogsbruk, samt användning av biokol, analyseras och bedöms potentialen för att inom Skånes gränser öka upptag respektive minska utsläpp av kol från dessa ekosystem. Syftet är att analysera hur möjligheter som föreslås av den statliga utredningen SOU 2020:4, Vägen till en klimatpositiv framtid, kan omsättas till en skånsk kontext i ett miljömässigt/ekologiskt perspektiv.
Rapporten är ett samverkansprojekt mellan Lunds universitets Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Region Skåne, och har finansierats med medel från Region Skåne, det strategiska forskningsområdet BECC – Biodiversity and Ecosystem Services in a Changing Climate, Lunds universitets samverkansinitiativ LU Land, samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap.
Öppna rapporten här (PDF, 5,5 MB, ny flik)
Bisysslor – en utvärdering av räddningsinsatser för bin och andra pollinerande insekter
2022
Författare: Anna Persson, Liam Kendall och Helena Hanson
Om rapporten: Läget för de vilda pollinatörerna är allvarligt. Bara i Sverige är en tredjedel av våra cirka 270 vilda biarter på väg att försvinna. För att vända trenden behövs omfattande insatser.
Under Naturskyddsföreningens kampanj Operation: Rädda bina har föreningen uppmuntrat privatpersoner att göra insatser för bin och andra pollinatörer i sina trädgårdar, balkonger och andra tillgängliga uteplatser. På så sätt har många viktiga miljöer för bin uppstått.
I rapporten Bisysslor utvärderas hur det har gått med räddningsinsatser för bin och andra pollinerande insekter.
Mer om rapporten och nedladdning - cdn.naturskyddsforeningen.se
Nature-based solutions – what is the new concept about?
2022
Författare: Helena Hanson, Johanna Alkan Olsson, Lisa Lorentzi Wall
Om rapporten: The idea of using nature to solve environmental problems is not new – it is the concept nature-based solutions (NBS) that is new. Since long, solutions related to flooding, pollution of soil, water and air, and human health and wellbeing have been developed and implemented. These solutions usually have their dedicated scientific discipline, exploring how the solutions can be improved, and implemented. Many of the solutions also have their own practice, filled with knowledge on the practical implementation. Occasionally this science/practice area even has dedicated concepts, such as ecosystem-based adaptation and green infrastructure. The aim of this focus paper is to inform policy and decision makers about what the NBS concept is, how it is used and interpreted in science and practice, as well as its relation to other ecosystem-based green concepts. We ground the focus paper on a scientific literature review of peer-reviewed publications and a stakeholder analysis of Swedish actors at different societal levels and with different roles.
Mer om rapporten och nedladdning - Agrifood.se
Konkurrens mellan honungsbin och vilda bin – evidens, kunskapsluckor och möjliga åtgärder
2022
Författare: Sandra A.M. Lindström, Henrik G. Smith
ISBN: 978-91-987132-0-6
Om rapporten: Denna forskningsöversikt är en sammanställning av de europeiska vetenskapliga studier som innehåller empirisk evidens när det gäller om och hur honungsbin påverkar vilda bin genom att konkurrera om födoresurser. Sammanställningen går igenom i vilken mån honungsbins och vilda bins födoval överlappar. Dessutom redovisas i vilken mån studierna visar att honungsbin har effekt på vilda bins blombesök och resursintag inklusive vilka resurser de utnyttjar (deras realiserade nisch), på vilda bins reproduktion och överlevnad, samt på vilda bins tätheter och mångfald. Översikten redogör också för vad som är känt när det gäller hur tillgången på resurser påverkar konkurrensen. Generellt finns det goda bevis för att konkurrens förekommer, men mindre är känt när det gäller vilka långsiktiga konsekvenser detta får för vilda bin.
Rapporten redogör för pågående initiativ i norra Europa som rör konkurrens mellan honungsbin och vilda bin, t.ex. i Norge och Danmark. Slutligen diskuteras vad resultaten innebär för svenska förhållanden, t.ex. vilka vilda biarter som kan vara särskilt känsliga för resurskonkurrens. Åtgärder som kan minska risken för resurskonkurrens mellan honungsbin och vilda bin presenteras.
Öppna rapporten (PDF, 1,58 MB, ny flik)
Vilda bin i Skåne
2021
Författare: Sandra A.M. Lindström, Pernilla Borgström, Henrik G. Smith
ISBN: 978-91-7675-233-3
Om rapporten: Sammanställning av relevant vetenskaplig information och kunskap om vilda bin, som kan fungera som bakgrund och underlag för att arbeta vidare med kraftfulla åtgärder för att gynna pollinatörernas förutsättningar och bevarande i Skåne. Sammanställningen bygger på genomgång av vetenskaplig litteratur och, i viss mån, rapporter från myndigheter. När det har varit möjligt har studier som bedrivits i Skåne lyfts för att exemplifiera samband och teorier, i övrigt har relevanta svenska, europeiska och ibland internationella studier använts. I sammanställningen har även förekomsten av rapporterade fynd av vilda bin i Skåne län illustrerats i kartform.
Mer om rapporten och nedladdning - lansstyrelsen.se
Dragkampen om skogen – en syntes om skogsbruk i perspektivet av klimat, miljö och biologisk mångfald
2021
Författare: Anna Maria Jönsson (red.)
ISBN: 978-91-984349-7-2 (pdf)
Om rapporten: Mer kunskap om hur man bäst förvaltar skogen för en fungerande multifunktionalitet behövs för att vi ska kunna leva upp till alla de förväntningar som i dag finns på skogen. Framtiden behöver tas i beaktande vid skoglig planering. Såväl produktion som naturvård och sociala aspekter behöver ingå i beslut som tas om skötsel och förvaltning. Den pågående klimatförändringen gör denna uppgift än mer komplex. I den här syntesen tar vi upp den mångfald av värden som tillsammans med klimatnyttan behöver tas hänsyn till. Det första kapitlet beskriver hur den svenska skogen formas av övergripande målsättningar, klimatfaktorer och skötselstrategier. Det andra kapitlet behandlar miljömål och hur skogsskötsel med syftet att öka skogens klimatnytta påverkar möjligheten att uppnå andra satta miljömål.
Öppna rapporten (PDF, 2,92 MB, ny flik)
Methods for assessing the effects of plant protection products on biodiversity
2021
Författare: Sandra Lindström | Georg Andersson | Lovisa Nilsson | Maj Rundlöf | Henrik Smith
Om rapporten: Lunds universitet fick i uppdrag av Kemikalieinspektionen att kartlägga och beskriva ansatser till metoder som bedömer indirekta effekter av växtskyddsmedel på individer och populationer och studier som utvärderar om nuvarande riskbedömningsmetoder är tillräckliga för att bedöma direkta effekter av växtskyddsmedel på biologisk mångfald. Uppdraget utfördes i två delar. För det första inventerade vi metoder för att bedöma indirekta effekter av växtskyddsmedel bland riskbedömningsmyndigheter i nio länder. Parallellt granskade vi den vetenskapliga litteraturen genom att genomföra en systematisk sökning efter litteratur i vetenskapliga databaser för att kartlägga relevant forskning om indirekta effekter av växtskyddsmedel på individer och populationer och direkta effekter av växtskyddsmedel på biologisk mångfald.
Öppna rapporten (PDF, 911 KB, ny flik)
Skogens klimatnyttor – en balansakt i prioritering (utökad utgåva)
2021
Författare: Markku Rummukainen
ISBN: 978-91-984349-6-5 (pdf)
Om rapporten: En forskningsöversikt rörande skogens klimatnyttor. Skogen och skogsbruket har idag en stark närvaro i klimatdebatten. Det finns bred enighet om att skogen har stor betydelse för klimatfrågan, men olika syn på vilka dessa klimatnyttor kan vara. Antalet studier inom området är omfattande och relevant styrning utvecklas över tid. Kunskapsläget är dock svåröverblickbart, vilket beror på att olika metoder, antaganden och tidshorisonter använts i olika studier. Utmaningen, för att uppnå bästa möjliga klimatnytta gällande skogen, består i att med hjälp av befintlig kunskap navigera sig fram till bästa möjliga balans mellan kolinlagring på skogsmarken å ena sidan och substitution av fossilintensiva material och fossila bränslen med biomassa från skogen å den andra. Tidshorisonten är genomgående en särskilt viktig faktor att beakta. Hänsyn måste också tas andra samhällsnyttor förknippade med skogen, såsom virkesproduktion, biologisk mångfald och en rad sociala värden.
Öppna rapporten (PDF, 0,9 MB, ny flik)
Utveckling och test av index för biologisk mångfald i ängs- och betesmarker
2021
Författare: Ullrika Sahlin, Martin Stjernman, Fabian Roger, Torbjörn Tyler, Ola Olsson, Lars Pettersson, Åke Lindström, Henrik G. Smith
Om rapporten: Syftet med rapporten är att undersöka möjligheter för att använda data och index för biologisk mångfald från generella miljöövervakningsprogram, för att kunna följa biologisk mångfald i värdefulla ängs- och betesmarker. Rapporten är ett underlag för framtida utvärderingar och andra studier av stöden till ängs- och betesmarker.
Mer om rapporten och nedladdning – jordbruksverket.se
The importance of land-atmosphere biophysical interactions for regional climate and terrestrial ecosystem change - Improved understanding to inform Swedish national climate action
2020
Författare: Wilhelm May | Paul A. Miller | Benjamin Smith
ISBN: 978-91-984349-3-4 (print)
ISBN: 978-91-984349-4-1 (pdf)
Om rapporten: Syntesen syftar till att lägga grunden för en förbättrad förståelse för det biofysiska inflytandet av markanvändning och marktäckningsförändringar på regionalt klimat och markbundna ekosystemförändringar i Sverige. Rapporten skissar också en plan för hur man kan utveckla verktyg som stöder utformningen av policies och beslutsfattande inom området. Kunskapen möjliggör helhetsbedömningar av den svenska nationella klimatpolitiken för regionala klimat och markbundna ekosystem.
Öppna rapporten (PDF, 5,6 MB, ny flik)
Källhänvisningar i separata dokument:
Sammanställning källor_1 (PDF, 1,11 MB, ny flik)
Sammanställning källor_2 (PDF, 264 KB, ny flik)
Sammanställning källor_3 (PDF, 296 KB, ny flik)
Sammanställning källor_4 (PDF, 304 KB, ny flik)
Sammanställning källor_5 (PDF, 533 KB, ny flik)
Framtagningen av denna syntes stöds av forskningsrådet FORMAS (anslag 2017-01895) som del av det Nationella forskningsprogrammet om klimat.
Effekter av grön infrastruktur på biologisk mångfald
2020
Författare: Johan Ekroos, Maria von Post, Lovisa Nilsson och Henrik G. Smith.
ISBN: 978-91-620-6922-3
Om rapporten: En forskningsöversikt som fokuserar på effekter av grön infrastruktur på biologisk mångfald. Grön infrastruktur är en viktig del av Sveriges arbete för att främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Mer kunskap om effekter av grön infrastruktur efterfrågas som ett stöd i det miljöarbete som bedrivs både på Naturvårdsverket och i samhället.
Öppna rapporten (PDF, 6,5 MB, ny flik)
An evaluation of analyses and data collection of winter loss in honey bees in Sweden
2018
Författare: Ullrika Sahlin | Björn Klatt
ISBN: 978-91-984349-2-7
Om rapporten: Förluster av honungsbisamhällen under vintern indikerar binas hälsa. I rapporten utvärderas datainsamling av vinterförluster av honungsbin i Sverige. Data över vinterförluster utgör ett bra underlag för att ge rekommendationer för förbättrad hälsa och överlevnad hos honungsbin. Rapporten har beställts av Biodlingsföretagarna.
Öppna rapporten (PDF, 2 MB, ny flik)
Blågröna lösningar i Sofielund – Klimatanpassningsåtgärder i allt tätare städer
2018
Författare: Johanna Alkan Olsson och Helena Hanson
Om rapporten: Ett klimat i förändring är något som påverkar oss alla. För staden och dess invånare innebär det bland annat mer nederbörd och en ökad risk för översvämningar. Det är därför viktigt att arbeta med klimatanpassningsåtgärder. Tanken med den här broschyren är att visa vilka lösningar som naturen kan bidra med. Den fokuserar på ett redan bebyggt område; Sofielund i Malmö. Innehållet bygger på intervjuer med fastighetsägare och förvaltare i området och materialet har tagits fram genom ett samarbete mellan två forskare vid centrum för miljö och klimatforskning och landskapsarkitekter på COWI i Malmö.
Öppna rapporten (PDF, 3,4 MB, ny flik)
Ekologiska fokusarealer i samverkan
2017
Författare: Juliana Dänhardt | Lovisa Nilsson | Jordan Hristov | Johanna Alkan Olsson | Mark Brady | Peter Olsson | Henrik G Smith | Yann Clough
ISBN: 978-91-620-6773-1
Om rapporten: Rapporten Ekologiska fokusarealer i samverkan är skriven på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten bygger på ekologisk och ekonomisk modellering samt intervjuer med lantbrukare och tjänstemän i Sverige, Nederländerna och England. Rapporten ingår i CAPs miljöeffekter, ett gemensamt regeringsuppdrag till bland annat Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Uppdraget syftar till att följa jordbrukspolitikens effekter på miljön.
Öppna rapporten (PDF, 877 kB, ny flik)
Ekosystembaserad klimatanpassning
2017
Författare: Thoni, T (red)
ISBN: 978-91-984349-0-3
Om rapporten: Den här kunskapsöversynen sammanställer underlag om så kallad ekosystembaserad klimatanpassning, EbA, i fem olika miljöer – bebyggd miljö, kulturmiljö, kustområden, skogsbruk och jordbruk. Kunskapsöversynen fokuserar på svenska förhållanden, men kompletteras med exempel från andra delar av världen.
Öppna rapporten (PDF, 909 kB, ny flik)
Riskanalys av signalkräfta i Sverige
2017
Författare: Ullrika Sahlin | Patrik Bohman | Lennart Edsman
ISBN: 978-91-984349-1-0
Om rapporten: Rapporten Riskanalys av signalkräfta i Sverige bygger på en regional modell som väger in i vilka vattenavrinningsområden det finns för signal- och flodkräftor med data från den Nationella Kräftdatabasen. Rapporten är skriven på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten som en del i arbetet med EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.
Öppna rapporten (PDF, 4 MB, ny flik)
Utan pengar – inga hagar och ängar
2017
Tidskrift från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien med texter baserade på ett seminarium i november 2016 och en uppföljande workshop i februari 2017.
ISSN: 0023-5350
ISBN: tryck 978-91-88567-07-9, digital 978-91-88567-08-6
Öppna tidskriften (PDF, 3 MB, ny flik)
Så här ligger landet – tankar om landsbygdsprogram och landsbygdsutveckling
2017
Antologi utgiven av Jordbruksverket med korta, framåtsyftande texter av skribenter som varit med och utvärderat landsbygdsprogrammet 2007–2013.
Öppna boken (PDF, 2 MB, ny flik)
What measures should be taken to improve conditions for Swedish Farmland Birds, as reflected in the Farmland Bird Index?
2017
Utvärderingsrapport på engelska.
Författare: Åke Lindström, Ola Olsson, Henrik G. Smith, Martin Stjernman
Öppna rapporten (PDF, 4 MB, ny flik)
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande
2017
Slutrapport för forskningsprojekt.
Författare: Katarina Hedlund, Mark Brady, Helena I. Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik G. Smith, Fredrik Wilhemsson
ISBN: 978-91-620-6753-3
Öppna rapporten (PDF, 3,2 MB, ny flik)
Klimatanpassning av bostäder och bostadsområden – resultat från ett samarbetsprojekt mellan CEC och Riksbyggen
2016
Författare: Victoria Sjöstedt | Johanna Alkan Olsson | Markku Rummukainen Karolina Brick | Charlotta Szczepanowski Alexandra Skopal | Elin Sandell | Henric Lindau | Erik Johansson Daniel Nordström | Johanna Nordvall
Nyckelord: klimatanpassning, bostadssektorn, klimatförändring, riskkartering, anpassningsåtgärder, kunskapsunderlag, kommunikation, samverkan, incitamentsstrukturer
ISBN: 978-91-981577-8-9
Om rapporten: Syntesrapporten levererar inspirationsmaterial för Riksbyggens vidare arbete med klimatanpassning av bostadsrättsföreningar. Förslag på sätt att hantera klimatanpassningsproblematik i bostadssektorn läggs fram, vilka inkluderar utökad klimatrelaterad riskkartering, skräddarsydda åtgärdspaket, intern och extern kommunikation av klimatrelaterade risker och anpassningsåtgärder, samt nya samarbetskonstellationer.
Öppna rapporten (PDF, 2 MB, ny flik)
Blue Carbon and Ecosystembased Adaptation: Mapping of Arenas
2016
Författare: Göransson, T 2016
Nyckelord: ekosystembaserad klimatanpassning, Blue Carbon, FNs klimatkonvention, UNFCCC, internationell klimatpolitik
ISBN: 978-91-981577-7-2
Om rapporten: Ekosystembaserad klimatanpassning (EbA), det vill säga åtgärder som använder sig av ekosystemtjänster och biodiversitet för att stärka människans förmåga att anpassa sig till klimatförändringar, och kolinlagring i kustnära ekosystem, så kallat ”Blue Carbon” är två ämnen som diskuteras inom ramarna för FNs klimatkonvention UNFCCC. Den här rapporten karlägger arenor där dessa två frågor formuleras, kontextualiseras och diskuteras.
Öppna högupplöst pdf (20 MB, ny flik)
Öppna lågupplöst pdf (10 MB, ny flik)
Kunskapssammanställning om sprutfria kantzoner
2016
Författare: Annelie M. Jönsson & Henrik G. Smith
Bra vallersättning och kompensationsstöd?
2016
Författare: Knut Per Hasund, Lars Jonasson, Henrik G. Smith, Martin Stjernman, Paul Caplat, Klaus Birkhofer, Yann Clough, Helena Hansson.
Utvärdering av åtgärder för bättre miljö
2016
Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013. Delrapport II.
Författare: Henrik G. Smith, Juliana Dänhardt, Karin Blombäck, Paul Caplat, Dennis Collentine, Erik Grenerstam, Helena Hanson, Sören Höjgård, Torbjörn Jansson, Holger Johnsson, Annelie M. Jönsson, Mikael Lantz, Åke Lindström, Lovisa Nilsson, Martin Nordin, Ola Olsson, Rebecca Stewart, Martin Stjernman, Erik Öckinger.
Klimatsäkrat Skåne
2015
Författare: Hall, M, Lund, E & Rummukainen, M (red) 2015
Nyckelord: klimat, klimatförändring, anpassning, utsläppsminskning, hållbar utveckling, scenario
ISBN: 978-91-981577-4-1
Om rapporten: Rapporten ”Klimatsäkrat Skåne” är en tvärvetenskaplig genomgång, syntes och analys av kunskapsläget om möjligheter och utmaningar som Skåne står inför med de pågående och successivt fortsatta klimatförändringarna under 2000-talet.
Rapporten diskuterar hur Skåne kan eftersträva att uppfylla sina klimat-, miljö- och utvecklingsmål. Utgångspunkt är två olika framtidsscenarier: en tvågradersvärld och en fyragradersvärld. Omvärldens vägval och utveckling, samt vilka tekniska möjligheter som kommer att finnas tillgängliga för att möta utmaningarna påverkar Skånes förutsättningar.
Öppna högupplöst pdf (11,5 MB, ny flik)
Öppna lågupplöst pdf (6,5 MB, ny flik)
Biologisk mångfald i urbana miljöer – Förutsättningar, fördelar och förvaltning
2014
Författare: Anna S. Persson, Henrik G. Smith
Nyckelord: biologisk mångfald, ekosystemtjänster, förtätning, stadsbyggnad, urbana grönområden
ISBN: 978-91-981577-2-7
Om rapporten: Rapporten har skrivits på uppdrag av Utmaning hållbart Lund, ett samarbete mellan Lunds universitet och Lunds kommun, och är en del i arbetet för hållbar stadsutveckling i Lund. Rapporten sammanfattar och förklarar teorier och kända samband mellan biologisk mångfald och de, ofta mycket speciella, ”gröna” livsmiljöer som urbana områden innehåller. Målet med rapporten är att a) bidra till förståelse kring hur ekologiska teorier kan användas för att bättre införliva frågor om biologisk mångfald i stadsplanering, samt b) att förbättra långsiktigheten (hållbarheten) i planering och åtgärder för urban biologisk mångfald. Några konkreta exempel på hur teorierna kan omsättas i åtgärder lämpliga för en stad som Lund presenteras.
Öppna högupplöst pdf (7,8 MB, ny flik)
Öppna lågupplöst pdf (1,6 MB, ny flik)
Climate Services – Mapping of Providers and Purveyors in the Netherlands and Sweden
2014
Författare: Terese Göransson, Markku Rummukainen
Nyckelord: klimattjänster, climate services, klimatinformation, klimatdata, Nederländerna, Sverige
ISBN: 978-91-981577-3-4
Om rapporten: Den här rapporten är resultatet av ett samarbete mellan Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, och Koninklijk Nederlands Meteorologisch Instituut, KNMI i Nederländerna. Projektets övergripande mål var att genomföra en initial kartläggning av tillhandahållare och leverantörer av klimattjänster i Sverige och i Nederländerna. Genom att svara på den enkätunderssökning som genomfördes inom ramarna för projektet och/eller genom att delta i intervjuer deltog totalt 64 organisationer i studien. Rapporten presenterar resultatet av kartläggningen – vilka klimattjänster som tillhandahålls, hur tjänsterna har tagits fram och hur de kommer användarna tillgodo, samt hur begreppet klimattjänster används. Rapporten beskriver även skillnader och likheter mellan Sverige och Nederländerna med avseende på tillhandahållandet av klimattjänster. Eventuella luckor i utbudet samt tänkbara möjligheter för att stärka tillhandahållandet av klimattjänster diskuteras.
Öppna högupplöst pdf (11 MB, ny flik)
Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet
2013
Författare: Dänhardt m fl. 2013.
Nyckelord: ekosystemtjänster, jordbruk, jordbrukslandskap, styrmedel, värdering
ISBN: 978-91-981577-0-3
Om rapporten: Jordbrukslandskapet tillhandahåller ekosystemtjänster som utgör förutsättningen för en uthållig jordbruksproduktion och är till nytta för samhället i stort. Bakom dessa finns ekologiska processer som beror av samspel mellan en mångfald av organismer. Skånes jordbruk har genomgått betydande förändringar som förändrat landskapet och livsmiljön för många av dessa. Rapporten visar också att ekosystemtjänster inte enkelt går att ersätta med teknologiska lösningar, och att förvaltningen av dessa tjänster kräver såväl en förståelse för sambanden mellan jordbruk, landskap och ekosystemprocesser som anpassade styrmedel. För att uppnå detta behövs ett ökat samråd och regelbunden återkoppling mellan lantbrukare, myndigheter och forskare.
Kontakt
Kommunikationsansvarig
Anna Maria Erling
anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (anna_maria[dot]erling[at]cec[dot]lu[dot]se)
070-574 89 97