Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Verktyg för att värdera ekosystemtjänster - C-bank

Vad är C-bank?

C-bank är ett webbaserat verktyg (C-bank) som kan användas av lantbrukare och rådgivare för att värdera ekosystemtjänster som en del av markens naturliga kapital och genom detta långsiktigt minska behovet av gödning och växtskyddsämnen för att optimera skördar. C-bank använder mullhalt (kolhalt  C) som en indikator av mängden ekosystemtjänster från marken.

C-bank finns nu i en testversion och har en typisk växtföljd för Skånes slättbygd med fyra grödor (höstvete, vårkorn, höstraps och sockerbetor) och några odlingsmetoder som påverkar mullhalten. Verktyget är än så länge bara utvecklat för Skånes slättbygd och de grödor som är vanliga där.

C-bank utvecklas i samarbete av Lunds Universitet (CEC, Biologiska institutionen, AgriFood), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Hushållningssällskapet Skåne . Uppgifter till verktyget kommer från fältförsök i Skåne som drivs av SLU eller Hushållningssällskapet Skåne

Ekonomiskt värde av markens ekosystemtjänster

Organismerna i marken skapar genom sina aktiviteter en rad funktioner och när vi utnyttjar dessa, kan de kallas ekosystemtjänster.  De delas ofta in i fyra grupper:

  • försörjande 
  • reglerande
  • kulturella  
  • stödjande

De försörjande ekosystemtjänsterna består av livsmedel, foder, bioenergi och andra produkter. De stödjande tjänsterna är olika funktioner som stödjer och underbygger de försörjande tjänsterna. Exempelvis skapar de stödjande tjänsterna vattenreglering och kontroll av växtsjukdomar bättre förutsättningar för de försörjande tjänsterna livsmedel och foder. För att värdera ekosystemtjänster behöver vi först mäta produktionen av stödjande ekosystemtjänster. Markens mullhalt är en indikator på mängden liv i marken och därmed på mängden ekosystemtjänster som marken ger. Ju högre mullhalt, ju mer kol i marken och desto mer ekosystemtjänster kan marken ge. Hur påverkar då mängden ekosystemtjänster skörden? Högre mullhalt ger högre skörd och därigenom minskar mängden kväve som behövs för att ge den optimala kvävegivan.

Mullhalten minskar i marken

Dagens odlingssystem inom växtodling har lett till en minskning av mullhalter, inte bara i Sverige, men även i Europa och många andra länder globalt sett. Långtidsförsök i Skåne visar att mullhalten minskar vid växtodling även om halmen återförs till marken.

Långtidsförsök i Skåne visar att mullhalten minskar vid växtodling även om halmen återförs till marken.

Inkomster och mullhalt

Med resultat från ett europeiskt forskningsprojekt (SOILSERVICE) visar vi hur en investering i mullhalt inte bara ger ökad inkomst men också att ekosystemtjänsterna ger en försäkring mot förändringar i väder och skadeangrepp. Dessutom ger de en ökning av inkomster för lantbrukaren då kostnader för gödning samtidigt minskar. 

Vad kan lantbrukaren göra och vad kan samhället göra för att öka mullhalter?

Markens ekosystemtjänster kan medföra betydande positiva effekter på lantbrukarens bruttovinst. Hur kan de förbättras? Att öka användningen av konstgödsel för att kompensera för ekosystemtjänster är endast en kortsiktig lösning då konstgödseln inte fullt kan ersätta ekosystemtjänsterna. En ökning av ekosystemtjänsterna kan ske genom ändrade brukningsmetoder, till exempel genom blandad växtföljd som inkluderar gräsodling, minskad jordbearbetning, användning av fånggrödor och nedbrukning av skörderester eller annat organiskt material, till exempel stallgödsel eller halm.

Troligen behövs även offentliga insatser för att bevara ekosystemtjänsterna. Anledningen är att även om jordbrukarna agerar utifrån ett tidsperspektiv som är optimalt för dem, är det troligen kortare än det som är mest gynnsamt från samhällets perspektiv, som inkluderar alla framtida generationer. Politiska styrmedel bör inriktas på att bevara kolet i marken, eftersom kolhalten är korrelerad med mängden ekosystemtjänster. Styrmedlen bör utformas så att det belönar bevarande av kolet oavsett hur det sker, snarare än att riktas mot enskilda brukningsmetoder som påverkar kolhalten. På så sätt kan varje jordbrukare ta hänsyn till förutsättningarna på den egna gården och välja vilken metod som kan bevara kolet till så låg kostnad som möjligt.

Här hittar du verktyget C-bank

Länk till verktyget (testversion)

 

Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC
Sölvegatan 37
223 62 Lund

Besöksadress
Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund

Om webbplatsen