Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Farm2Forest forskning

Effekter av reformer av EU:s jordbrukspolitik på biologisk mångfald och ekosystemtjänster i skogsbygder.

Politiska beslut om den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken, CAP, har stor betydelse för jordbrukssektorn i Sverige. De flesta lantbrukare är mer eller mindre beroende av de ekonomiska stöd som varje år betalas ut i relation till den areal som odlas eller används som bete. Detta bidrar inte bara till att stödja produktionen av spannmål, mjölk och andra produkter, utan också jordbrukslandskapets rika biologiska mångfald och stora kulturella värden.

Dessa värden är kanske särskilt stora i mindre produktiva områden, där skog och jordbruksmark kombineras till ett variationsrik landskap med hög biologisk mångfald. Lantbruk i just dessa områden är också mest beroende av de ekonomiska stöden, eftersom produktiviteten är låg på grund av mark och klimatförhållanden.

Gårdsstödet, som utgör en stor del av de ekonomiska stöden, har minskat stadigt över tiden. Det förväntas sjunka ännu mer och riskerar till och med att tas bort fullständigt när EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras år 2020. Hur detta kommer att påverka den svenska skogsbygden kan man ana sig till, då tidigare reformer har medfört en ökad nedläggning av jordbruksmark och fler så kallade passivt brukande (där markens förmåga till jordbruksproduktion bibehålls utan att några jordbruksvaror produceras).

Hur dessa förändringar i landskapet påverkar biologisk mångfald och hur de uppfattas av människor har hittills inte kvantifierats, vilket gör det svårt att förutse hur framtida reformer kommer att påverka dessa jordbruksbygder. I detta projekt kommer vi att använda en kombination av olika metoder för att förstå vilka olika scenarier vi måste kunna räkna med, hur detta kan påverka jordbrukssektorn ekonomiskt och vilken effekt detta kan komma att ha på markanvändningen, utformningen av landskapet, den biologiska mångfalden och kulturella värden.

Äng och träd. Foto.
Kulturlandskap i Smålands skogsbygder

Vi använder agent-baserade modeller, som simulerar enskilda lantbrukares beslut, för att förutsäga vad som händer med jordbruket när jordbrukspolitiken ändras. Effekter som annars kan vara svåra att förutse eftersom lantbrukarna anpassar sig dynamiskt genom att arrendera mark, ändra produktionsinriktning eller produktionsintensitet. Genom dator-baserade modeller översätter vi resultaten från de agent-baserade modellerna till förändringar av markanvändningen i riktiga landskap. Denna information knyter vi i sin tur till modeller som gör prediktioner över hur högt värde för biologisk mångfald eller estetik ett visst landskap har. För att göra detta behövs en del extra kunskap från lantbrukare, som vi kommer att samla in genom intervjuer och inventeringar av fåglar, kärlväxter, humlor och dagfjärilar på olika marktyper i skogsbygden.

Farm2Forest schematisk modell. Grafik.
Farm2Forest länkar scenarier, ekonomiska och ekologiska modeller för biodiversitet och ekosystemtjänster för att förstå hur framtida jordbrukspolitik kan påverka skogsbygder i Sverige.

Projektet är innovativt på flera sätt. Vi kommer att ta hänsyn till interaktioner mellan jord- och skogsbruk på olika nivåer, vilket sällan görs trots att de spelar en central roll för att förstå både människor och natur i skogsbygder. Till exempel kan man tänka sig att andra inkomst- och motivationskällor, som skogsbruk och jakt, kan bidra till att lantbruk i mindre produktiva områden fortsätter även om jordbrukets lönsamhet är låg, vilket i så fall kan minska behovet av jordbruksstöd. Vi kommer också att öka förståelsen för hur mångfalden gynnas av mosaiken av olika typer av markanvändning i dessa bygder, till exempel genom att vissa jordbruksfåglar också kan gynnas av olika stadier i skogens utveckling.

Det viktigaste kanske är att vi tvärvetenskapligt kopplar samman olika metoder för att skapa en bild av både processer och effekter i dessa landskap, vilket ger oss en möjlighet att identifiera i vilka regioner och typer av landskap de största förändringarna kan förväntas. Det ger oss också insikt i vad som måste göras för att bevara ett rikt odlingslandskap även i skogsbygden. Fokus i vårt forskningsprojekt kommer att ligga på tre olika skogsbygder i Sverige, utspridda från Sydsverige till Västerbotten, för att kunna se vilka mönster och processer som kan generaliseras och vilka som är specifika för regionala förhållanden.