Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Andas frisk luft och höra fågelsång i en tät stad - hur kommer vi dit?

Idag bor de flesta svenskar i städer. Att förtäta städerna är nödvändigt för att minska bostadsbristen och har många fördelar: fler bostäder, mer effektiva transporter och minskad exploatering av jordbruksmark. Samtidigt finns det hälsorisker och utmaningar kopplade till förtätning. I vårt projekt tittar vi på hur man kan uppnå fördelarna med minimal negativ påverkan.

Bilväg i trädallé. Foto.
Bilväg i trädallé. Foto.

Förtätning kan till exempel orsaka högre halter av luftföroreningar och buller, vilket leder till för tidiga dödsfall och annan negativ hälsopåverkan. Förtätning kan också stå i konflikt med tillgången på gröna miljöer och de ekosystemtjänster dessa bidrar med, till exempel temperaturreglering, vattenupptagning och rekreation.

Målet är att bygga en stad som är tät, men som inte orsakar ökad hälso- och miljöpåverkan. I denna utmaning är det en fördel om forskare och det omgivande samhället samverkar så att kunskap och praktik tillsammans kan bidra till nya frågeställningar och lösningar.

Syftet med vårt projekt

Syftet med studien är att skapa evidensbaserat stöd vid planering av tätbebyggda områden (bostäder och infrastruktur) för att uppnå låg miljöpåverkan på hälsa.

Mål

  1. Synliggöra hälsokostnader av olika bostadsplaner och policyer med ett speciellt fokus på miljömässig orättvisa (socioekonomi, ålder och kön).
  2. Föreslå nya kostnadseffektiva, evidensbaserade och lättuppnåeliga föroreningsminskande strategier, tillsammans med aktörer från kommuner, regioner och näringsliv.

Metod

I projektet samarbetar forskare från Malmö, Lunds och Göteborgs universitet. Forskarlaget har en bred expertis från modellering av luftföroreningar, buller och värmeöar, samt att kartlägga gröna miljöer och räkna på hälsovinster och ekosystemtjänster. Dessutom finns samhällsvetenskaplig expertis för att förstå strukturella och mänskliga faktorer som möjliggör hållbar och hälsofrämjande stadsutveckling.

Vi kommer använda etablerade nätverk med aktörer som är involverade i samarbetsnätverket Urban areas och deras omgivning i hållbar markanvändning, inklusive regionala aktörer inom den fysiska planeringen så som kommuner liksom konsultföretag och byggföretag. 

Projektet är uppdelat i 5 steg:

  1. Möten med lokala aktörer för att diskutera aktuella utmaningar och identifiera lämpliga förtätningsprojekt.
  2. Modelleringar och mätningar för att studera miljön i de identifierade områdena (exempelvis halter av luftföroreningar och buller) utifrån relevanta scenarier. Baserat på detta beräknar vi hälsokonsekvenser och konsekvenser för ekosystemtjänster. I detta steg ingår också analys av planer och dokument, kompletterade med intervjuer med aktörer.
  3. Möten med lokala aktörer och diskussion kring förtätningsstrategier.
  4. Hälso- och miljövinsterna beräknas i de identifierade förtätningsstrategierna.
  5. Resultaten av studien kommer att spridas både som informationsmaterial, som forskningspublikationer och genom ett avslutande seminarium.

Medverkande forskare

Länkarna leder till Lunds universitets forskningsportal.

Projektkoordinator:

Ebba Malmqvist 

Projektmedarbetare:

Kontaktinformation CEC:

johanna [dot] alkan_olsson [at] cec [dot] lu [dot] se

Projektinformation

  • Projektstart 2018-01-01
  • Projektslut 2021-06-30
  • Finansiering: Formas