Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Viktigt att beskriva vetenskaplig osäkerhet

Bild på rep som nästan går av. Foto.
Ivette Raices Cruz beskriver i sin avhandling vikten av att kommunicera vetenskaplig osäkerhet. Bild: Istockphoto/BrianAJackson

Vetenskapliga råd till beslutsfattare kräver transparenta vetenskapliga bedömningar i vilka kommunikation av osäkerhet är viktigt för att undvika att slutsatser över- eller underskattas.

I sin avhandling Robust analysis of uncertainty in scientific assessments har doktoranden Ivette Raices Cruz, som nyligen disputerade vid Centrum för klimat- och miljövetenskap (CEC), undersökt metoder för att fastställa osäkerhet i vetenskapliga bedömningar. Analys av osäkerhet syftar till att komma fram till vilken betydelse osäkerhet orsakad av brist på kunskap har på en slutsats. Ivette Raices Cruz beskriver i sin avhandling hur robust Bayesiansk analys kan vara en metod som kombinerar statistisk analys och kvantitativ osäkerhetsanalys. Hon demonstrerar metoden genom att visa hur den tillämpas på exempel av tre existerande, respektive en ny, analys.

Hur man kan kvantifiera osäkerhet i en slutsats 

I en av studierna tillämpade hon metoden på en redan gjord riskbedömning för barns intag av aluminium via choklad. Ivette Raices Cruz visar hur man kan kvantifiera osäkerhet i en slutsats av en bedömning med sannolikhet, antingen exakt eller med intervall på sannolikheterna. I detta fall bekräftade analysen den tidigare slutsatsen att det, givet informationen i bedömningen, är säkert för barn att äta choklad, men hon visar även att de val som görs när man specificerar en modell kan ha stor inverkan på en slutsats. För att demonstrera användning av robust Bayesiansk analys i evidens-baserat beslutsfattande har hon har också tillämpat metoden och kvantifierat osäkerhet i olika typer av meta-analyser.

– Vetenskapliga bedömningar förlitar sig på vetenskapliga metoder och då är det viktigt att man även hanterar osäkerhet på ett systematiskt och tydligt sätt som går att försvara. Om bedömningarna ligger till grund för viktiga beslut är det särskilt viktigt att förstå vilken betydelse osäkerhet kan ha, säger hon och fortsätter:

– Osäkerhet är inget som vi lär oss att kommunicera när vi blir forskare, men denna typ av forskning kan förhoppningsvis bidra till att det blir en del av den vetenskapliga metoden. Om man till exempel tittar på IPCC:s klimatrapport eller Cochrans evidentsynteser finns det idag etablerade sätt att hantera osäkerhet i slutsatser.

Vill bidra till att metoden blir mer erkänd

Enligt Ivette Raices Cruz har inte alla vetenskapliga studier som mål att uttrycka osäkerhet, men hon hoppas att hennes forskning kan bidra till att göra kvantifiering av osäkerhet mer vetenskaplig. Hon hoppas också att den metod som hon har använt blir mer erkänd och att den tas upp i organisationer som utvecklar principer för att göra vetenskapliga bedömningar när man kvantifierar osäkerhet.

– Osäkerhet är oftast ganska okänt för många. Det skapar en del missförstånd och ett sådant är att sannolikhet utesluter osäkerhet. Det är dock svårt att undvika osäkerhet, även som forskare. Filosofen Voltaire sa på sin tid ”att vara osäker är obekvämt, men att vara helt säker är löjligt”.