Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tidigare havsförhållanden ger ledtrådar till marina miljöförändringar

Bild av fossil i grönt och blått. Foto.
Micro-XRF-kartläggning av spårämnen i foraminifera-skalet. Foto: Ni et al., 2020

Hur kan tidigare varma perioder i havet hjälpa oss att bättre förstå de pågående klimatförändringarna? Doktoranden Sha Ni försvarar sin avhandling vid CEC den här veckan med fossila fynd som kan öka kunskapen om den nuvarande globala uppvärmningen.

Grattis till din kommande disputation! Hur skulle du beskriva din forskning för personer som inte känner till ditt ämnesområde?

— Jag studerar tidigare klimatförhållanden och fokuserar på aspekter som temperatur, syreförhållanden och salthalt i tidigare havsförhållanden. Informationen som finns registrerad i mikrofossil begravda i marina sediment öppnar en möjlighet för oss att undersöka tidigare klimatvariationer. Flera händelser med låg syrenivå i vattnet inträffade tidigare i Östersjöregionen. Numera har syrebrist blivit en av de största marina miljöutmaningarna. Det har tillskrivits samband med global uppvärmning och mänskligt orsakad övergödning och läget har blivit allt mer allvarligt i Östersjön. Därför verkar det vara ganska angeläget att studera dessa relaterade förhållanden.

På vilka sätt kan denna forskning hjälpa oss att bättre förstå och dämpa miljö- och klimatförändringarna?

— Min forskning handlar om rekonstruktioner av miljöförhållandena i två tidigare, varma perioder som är jämförbara med det klimat vi lever i nu. Att studera förhållandena under dessa perioder kan ge oss ett sammanhang för att förstå allvaret och processerna kring miljöförändringarna i haven idag och vilka potentiella konsekvenser detta kan bidra till i framtiden.

Vad har varit det mest intressanta med att fördjupa dig i detta forskningsområde?

— Jag tycker att en av de mest intressanta delarna är att tillämpa olika typer av toppmoderna mikroanalytiska verktyg för att upptäcka den geokemiska sammansättningen i mikrofossilen och försöka hitta sambandet mellan den biogeokemiska informationen och klimatförhållandena.

Vad ska du göra sedan, när du har försvarat din avhandling?

— Efter mitt försvar ska jag avsluta resten av mitt doktorandarbete och leta efter nya intressen och potentiella idéer för framtida projekt.