Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Risk och osäkerhet i dagens värld: Hur påverkar de våra beslut?

Lund från ovan med domkyrkan i blickfånget. Foto.

Vi befinner oss i en omvälvande tid med klimatförändringar, pandemi och krig i vår närhet. Hur upplever och bedömer vi som individer de nya risker och osäkerheter vi ställs inför? På seminariet ”Risk på svenska” den 20 juni berättade forskare om hur risk påverkar vårt beslutsfattande och hur man kan hantera risker som privatperson, företag och samhället i stort.

Society for Risk Analysis (SRA) är den största riskforskningsorganisationen i världen. Den 18-21 juni arrangerade SRA Europe en forskningskonferens i Lund med internationellt ledande forskare inom området. Som en del i det arrangemanget bjöd Riskkollegiet - svensk förening för riskvetenskap - in allmänheten till seminariet ”Risk på svenska”.

Vad menar vi egentligen med risk och osäkerhet? Man kan säga att risk handlar om vad vi vet, vad vi inte vet och vad vi kan eller bör göra när det sker saker som kan ha en dålig eller bra inverkan på det som är viktigt för oss. 

– Ett exempel kan vara om jag ska välja att vaccinera mig eller inte. Då kan jag behöva göra en avvägning mellan olika risker såsom risken för att bli sjuk och risken för att råka ut för bieffekter av vaccinet, säger Ullrika Sahlin, ordförande för konferensen och riskforskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap.

Kommunikation kring risker blir viktig för människors förmåga att kunna fatta beslut i sådana situationer.
– Det finns mycket forskning som studerar hur människor uppfattar risker och hur man behöver kommunicera risker för att man ska förstå åtgärder att hantera risker och öka tillit till beslutsfattare, säger Ullrika Sahlin.

Stora skillnader mellan individer

Riskforskning är tvärvetenskaplig och innefattar naturvetenskap och teknik såväl som psykologi- och beteendeforskning. Hur vi uppfattar risker styrs av många omständigheter och det finns stora skillnader individer emellan.

– En sådan faktor är om man tänker snabbt eller långsamt, alltså om man reagerar instinktivt eller använder det mer resonerande systemet i sitt beslutsfattande. Ett snabbt tänkande är många gånger bra, men kan också innebära att vi ser en överdriven risk, säger Ullrika Sahlin.

Forskningen om risk och osäkerhet handlar om hur man på ett effektivt, vetenskapligt sätt bedömer risker och utvecklar metoder för det. Ett exempel är riskbedömning för kemikalier, ett annat de nya risker som uppstår med hoten från ett förändrat klimat. I det sistnämnda fallet blir risken extra svår att bedöma eftersom det handlar om en framtida utveckling som sker under lång tid med många faktorer som påverkar. 

Vid seminariet för allmänheten gav forskare en snabbintroduktion till ämnet risk med möjlighet att ställa frågor. 

– En avsikt med seminariet är att man lättare ska förstå när till exempel olika experter och forskare pratar om risker i media, och förhoppningsvis göra det lättare att fatta beslut som rör en själv, säger Ullrika Sahlin.