Berätta Marianne, varför reste ni till Bryssel?
– Vi ville komma ner till Bryssel och diskutera på plats med företrädare för kommissionen, folkvalda och intresseorganisationer om vilka forsknings- och kunskapsbehov som de ser framöver relaterat till The Green Deal. Framför allt relaterat till den gemensamma jordbrukspolitiken CAP, naturrestaureringslagen och vad som är på gång inom skogspolicy. Detta är viktigt för oss för att vår forskning ska vara samhällsrelevant.
Vad tog du med dig hem?
– Det finns kunskapsbehov på både större och mindre skala. Vi behöver fortfarande förbättrade indikatorer och metoder för att följa effekter av åtgärder relaterat till lagstiftning som till exempel naturrestaureringslagen och soil moitoring law, eller när vi följer de nationella utsläppen och upptagen av växthusgaser, eller för att återkoppla bättre till uppföljning relaterat till CAP:en och därmed kanske möjliggöra nya och mer precisa mekanismer. Vi diskuterade också behovet av att utveckla en gemensam förståelse för vad som menas med uttryck som ”nature positive” och ”regenerativt jordbruk”, samt kunskapsläget när det gäller skogsbruk med kalhuggning och hur hyggesstorleken påverkar kolutsläpp och återhämtning av kolsänkan.
Hur kan en sådan här spaning komma till nytta för forskningen?
– Forskning sker på långa tidshorisonter, så genom att förstå strategier, arbetssätt och hur kunskapsunderlag kan komma in vid rätt tidpunkt i olika processer för att verkligen göra nytta, och föra en dialog om kunskapsläge och kunskapsbehov på EU-nivån, så kan vi bättre se till att vår forskning kan bidra vid implementering både nationellt och internationellt, säger Marianne Hall.
Vilka träffade ni?
– Vi träffade företrädare för EU-kommissionen med särskild insyn inom områdena jordbruk, skogsbruk och forskningsfinansiering, Lantbruksrådet vid Sveriges ständiga representation samt en av våra folkvalda EU-parlamentariker. Vi träffade också företrädare för LRF och BirdLife Europe and Central Asia, säger Marianne Hall.
Är det här en metod ni kommer ta med er vidare framöver?
– Det här ingår i en satsning för att öka och sprida förståelse för hur våra forskningsmiljöer kan öka samhällsrelevansen genom att följa och analysera utvecklingen på EU nivå. Det var värdefullt och mycket inspirerande, och vi hade stor hjälp av Caroline Sundberg på Lärosäten Syds Brysselkontor. Många av våra forskare har kontakter med Bryssel inom sina respektive forskningsprojekt, men det här är något annat. Det här är en strategisk satsning vi gör på organisationsnivå för att stärka våra miljöer som helhet, och det är någonting vi absolut vill fortsätta med. Vi ser att det kan stärka både forskningsmiljöerna som sådana, och komma till nytta för våra forskare, säger Marianne Hall.
Henrik Smith, varför var det här en viktig resa?
– Det lär oss att länka in i policyprocesser som exempelvis revisionen av den gemensamma jordbrukspolitiken CAP tillräckligt tidigt för att vi ska kunna bidra med forsknings- och evidensbaserad information. Normalt kommer vi in alldeles för sent i de här processerna. Nu skaffar vi oss systemförståelse och kontakter som gör att vi kan förstå på ett tidigt stadium.
Hur kan den ökade förståelsen gynna avnämare och göra CEC:s forskning mer samhällsrelevant?
– På kort sikt leder det till att vi kan informera processer om hur forskningsläget ser ut så att det kan göra skillnad, och inte bara görs för syns skull. På längre sikt handlar det om att förstå processer och inrikta vår forskning, samt sprida resultat från vår forskning, så att den gör nytta i samhället – det vill säga det som ju det övergripande syftet med forskningen är. Att förstå de behov som finns och ha en gemensam förståelse för frågeställningar är avgörande i den processen, säger Henrik Smith.
Vad tar du med dig hem?
– Den forskning vi gör är extremt relevant för pågående policyprocesser och det skapar extra motivation och inspiration att utveckla den forskning vi håller på med, säger Henrik Smith.