HYway är ett nytt EU-finansierat forskningsprojekt som samlar experter på vätgas från 12 institutioner i Europa. Projektet ska bidra med viktig information till beslutsfattare och intressenter om både risker och nyttor för klimatet som en storskalig vätgasanvändning kan medföra.
Stora kunskapsluckor kring vätgasanvändningens indirekta klimatpåverkan
David Wårlind är klimatforskare på institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, samt medlem i de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE (se faktaruta) på CEC. Han berättar, att även om den stora fördelen med vätgas är att den inte är en växthusgas med direkt klimatpåverkan, så kan dess indirekta klimatpåverkan ha stor betydelse:
– Vätgas påverkar metan, ozon och vatten i atmosfären. Till exempel förlänger vätgas livstiden för metangas, vilket ju är en kraftig växthusgas med stor påverkan på klimatet. När mer vätgas börjar användas i vår ekonomi, så är det viktigt att vi förstår hur stor dess indirekta klimateffekter är.
Vätgas är dessutom en extremt flyktig gas vilket gör att risken för läckage är stort. För att minimera den volym vätgas som når atmosfären ska projektdeltagarna identifiera var det kan uppstå läckage. Bland annat genom att skapa framtidsscenarier för vilken typ av användningsområden som vätgas kan få, hur vätgasen kommer transporteras, lagras och var i kedjan det riskerar bli läckage. På så vis kan industrin jobba förebyggande med dessa risker.
Klimatmodellering viktigt för att förstå markens upptag av vätgas
Väte försvinner delvis genom kemiska reaktioner i atmosfären, men avlägsnas framför allt genom att marklevande mikroorganismer konsumerar, eller ”äter”, vätgasmolekyler. David Wårlind, vars forskning till stor del bedrivs med hjälp av klimatmodeller, kommer ha en roll i projektet där han undersöker markens upptag av vätgas.
I klimatmodellerna kan forskarna bland annat simulera atmosfärens kemi och hur olika gaser, så som väte och metan, flödar. Som klimatmodellerare använder man sig sällan av enbart en modell, utan av flera stycken som riktar in sig på olika delar av klimatsystemet. David Wårlind berättar:
– Det finns stora osäkerheter kring hur omfattande det globala markupptaget av vätgas är. Genom att använda ett spektrum av klimatmodeller och göra många olika simuleringar kan vi minska osäkerheten kring markens upptag av vätgas. Samtidigt sprider vi vetenskapen till fler institutioner då olika klimatmodeller drivs av olika organisationer.
Potentiellt stor betydelse för många intressenter
Då den storskaliga användningen av vätgas och dess inverkan på klimatet är ett relativt outforskat ämne, samtidigt som allt fler industrier ser vätgasen som en betydelsefull del i omställningen mot klimatneutralitet, har projektet redan många intressenter:
– För närvarande är det främst energisektorn som visar intresse, med företag som Shell och Statkraft i spetsen. Även flygindustrin har uttryckt intresse, där bland annat Airbus och Bauhaus Luftfahrt är delaktiga i projektet. I Sverige ser vi dessutom potentiella intressenter inom områden som grönt stål och naturligtvis kommer våra resultat från klimatmodellerna bli en del av rapporteringen till IPCC, säger David Wårlind.
Det finns även andra utmaningar med vätgas som inte omfattas av HYway-projektet. Inte minst är framställningen av vätgas genom elektrolys energikrävande. Den energi som används för elektrolysen kommer därför också inverka på hur klimatvänlig vätgasen är. Men inom HYway tar forskningen vid först efter det att vätgasen har framställts.
Mer information om HYway
Projektet koordineras av norska CICERO Centre for International Climate Research och pågår 2024 – 2028. Håll dig uppdaterad om projektet via dess kanaler:
- Hemsida: HYway (hywayhorizon.eu)
- X: x.com/HywayHorizon
- LinkedIn: HyWay Project EU: Om | LinkedIn
