Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Klimatförändringarna gör kolsänkor mer sårbara

Skog och sjö. Foto.
Bild: Hans Ott/Unsplash

Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna.

Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS (Integrated Carbon Observation System), vars mål är att belysa klimatfrågor och som riktar sig till beslutsfattare, politiska rådgivare och klimatjournalister. Det första numret av Fluxes fokuserar på regionala förändringar och förändringar år för år av kolsänkor i Europa. Dessa förändringar visar på behovet att minska utsläppen ytterligare för att nå målen om koldioxidneutralitet.

Mänskliga aktiviteter påverkar

En stor grupp forskare från ICOS visar i en ny sammanställning att naturliga och mänskliga faktorer kan göra att naturliga kolsänkor, som skogar, åkrar eller delar av haven, i stället börjar släppa ut koldioxid. Med hjälp av data från långsiktiga markbaserade observationer kommer forskarna i Fluxes fram till slutsatsen att de naturliga förändringarna i koldioxidkoncentrationen bland annat kan kopplas till väderförändringar över tid: regn- och torrperioder, höga och låga temperaturer samt mer extrema väderfenomen som torka, skogsbränder och översvämningar. Alla dessa förväntas bli vanligare i framtiden till följd av den globala uppvärmningen. I Fluxes visar man också på hur mänskliga aktiviteter har en direkt påverkan: gallring eller kalavverkning av skogar liksom förändrade jordbruksmetoder påverkar ekosystemets möjlighet att sänka koldioxidhalten i flera år framöver.

- Vi brukar se naturliga sänkor som stabila allierade när det gäller att absorbera fossila utsläpp. Det är de tyvärr inte. Naturliga kolsänkor förändras från år till år, och de blir alltmer sårbara, säger Werner Kutsch, generaldirektör för ICOS.
 

Påverkar strategier

De minskande kolsänkorna har en direkt och viktig inverkan på nationella och europeiska strategier för koldioxidneutralitet som utgår från att naturliga sänkor binder en konstant mängd koldioxid.

- Eftersom de rådande strategierna för koldioxidneutralitet inte tar hänsyn till kolsänkornas föränderlighet och tenderar att underskatta de risker detta innebär, överensstämmer de aktuella beräkningarna helt enkelt inte med verkligheten. Detta utgör ett direkt hot mot arbetet med att nå 1,5-gradersmålet, säger Werner Kutsch. 

Då de naturliga sänkorna är hotade och de tekniska lösningarna för att avlägsna koldioxid från atmosfären fortfarande är dyra och ytterst osäkra, är forskarna bakom Fluxes eniga om att det bara finns en lösning: att drastiskt minska de fossila utsläppen för att uppnå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet.

- Hur svårt det än kan verka måste vi ta oss igenom den rådande energikrisen med drastiska sänkningar av våra utsläpp av fossila bränslen, säger Werner Kutsch. 

Första numret av Fluxes kan laddas ner från ICOS hemsida.

www.icos-ri.eu/fluxes

ICOS Europe

Integrated Carbon Observation SystemICOS, är en europeisk forskningsinfrastruktur inriktad på växthusgaser. ICOS producerar standardiserade data om koncentrationen av växthusgaser i atmosfären samt kolflöden mellan atmosfären, ekosystemen och haven. Informationen är avgörande för att förutse och begränsa klimatförändringar. ICOS standardiserade data är baserade på mätningar från över 150 stationer i 14 europeiska länder. Den mellanstatliga organisationen är erkänd i alla EU-länder och finansieras av ICOS medlemsstater. ICOS Sweden administreras från Lunds universitet, Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC).