Ett exempel är Emma Sjögren, som utgår från FN:s globala mål om halverat matsvinn till 2030. I sitt examensarbete i miljövetenskap undersöker hon konsumenters inställning till att köpa mat som är nära bäst-före-datum eller riskeras att slängas. Matsvinn har en stor negativ miljöpåverkan och i Europa sker 70 % av allt matsvinn i grossist-, butik- och konsumentled, det är alltså där det finns störst potential till förbättring. Genom en enkätundersökning har hon undersökt vilka faktorer som påverkar när vi köper mat och vad som behövs för att välja de alternativ som bidrar till minskat matsvinn. Majoriteten av respondenterna ansåg att miljöpåverkan var av stor betydelse vid inköp av livsmedel och det var en sammantaget positiv inställning till att köpa matprodukter med defekta utseenden eller som är producerade av det som annars hade slängts. Däremot finns det forskning som visar på ett gap mellan människors attityd och agerande, det är inte säkert att man väl gör de mest miljömedvetna valen i affären.
Minskat avfall från andra konsumentvaror är också ett förekommande tema, med uppsatser om lakvatten från soptippar som spridningskälla för mikroplast, mikroplaster i haven och framtidens plaståtervinning. Emma Enström har skrivit om påverkan från plastavfall på mikroorganismer i marken, ett område som hittills varit relativt outforskat. 50–80 procent av allt skräp som hamnar i naturen är av plast och det finns brist på kunskap om hur mycket plast som finns i ekosystem i marken, om det har några effekter på organismerna som lever i marken, och om plasten ackumuleras i födokedjan eller sprids i jorden och till grundvatten. Emmas resultat visar att mikroorganismer i jord kan påverkas av partiklar av mikro- och nanoplast, vilket ger belägg för att fortsätta forska kring ämnet.
Emma Sjögrens uppsats "Konsumenters inställning till cirkulära livsmedelsprodukter" på lup.lub.lu.se