Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Upptäck naturen – runt husknuten! Tio växter att spana efter eller smaka på

Uteupplevelser har trendat så här i coronatider, när familjemedlemmar ska rastas och social distansering samtidigt tillämpas. Varför inte bota din eller barnens artblindhet när ni ändå är ute? All forskning visar att ju mer man vet om naturen, desto mer villig är man att värna den. Här kommer tips på tio vanliga – och de flesta även ätbara – växter att leta efter, i staden eller på skogsutflykten.
Maskros. Foto.
Maskros, kirskål och ramslök är några av alla de ätbara växter som går att hitta både i staden och ute på landsbygden. Bild: Anna Maria Erling.

Forskning visar att dagens människor har betydligt sämre kunskap om växter än tidigare generationer. Plant blindness, eller artblindhet, kallas det när man inte kan särskilja olika arter utan bara ser ”en blomma” eller ”ett träd”.

Vad spelar det då för roll kan man undra. Men faktum är att kunskaperna har betydelse.

– Forskning visar att vad vi känner till om naturen, och den kontakt vi har med naturen, påverkar hur benägna vi är att vara rädda om den. Förmågan att se hela dess mångfald gör att man ofta får en större vilja att bevara den, säger Bente Eriksen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund.

Använda alla sinnen

Hon jobbar aktivt med att få skolbarn att upptäcka den artrikedom som finns. Vägen dit är att arbeta med alla sinnen, säger hon.

– Det är att komma nära. Känna, dofta, se färger och upptäcka skillnaderna i detaljerna. Då öppnar sig en ny värld. Det är det man behöver hjälp med. 

En annan ingång är att gå via mat och det som är ätbart. Det är också något som Helena Hanson och Tina D’Hertefeldt, forskare på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) respektive Biologiska institutionen vid Lunds universitet, har tagit fasta på. De betonar att det varken krävs bil eller några stora åthävor för att ta med sig barnen ut och bokstavligen smaka på naturen ­– det finns massor att upptäcka runt husknuten, oavsett om du bor på landsbygden eller i staden.

– Det gäller att se det fina i det vanliga, säger Tina D’Hertefeldt.

Naturen runt hörnet

Den här dagen går turen till Hardebergaspåret, ett uppskattat cykel- och promenadstråk som sträcker sig från centrala Lund ut i det omgivande odlingslandskapet och används av både vuxna och barn. Längs kanterna syns vad de flesta av oss skulle kalla ogräs. Men när man tittar närmare finns här massor att upptäcka. 

– Man behöver inte ge sig så långt ut för att hitta det man vill ha. Till exempel den här maskrosen, den är ju fantastisk i färgen. Om du plockar blommorna kan du göra maskrosvin, och de här små knopparna kan du plocka och fritera – jättegott! Och de små bladen kan man ha i sallad, säger Helena Hanson. 

En bit bort har hon sitt ramslöksställe.

– Man känner på doften att det är ramslök, det luktar vitlöksaktigt, och det är så man vet att det inte är liljekonvaljblad, säger hon.

Av ramslöken kan man till exempel göra pesto eller soppa.

If you can’t beat them – eat them!

Längre in bland buskarna finns ett hav av kirskål. Växten är avskydd av många trädgårdsägare på grund av de långa revor under marken som gör det svårt att bekämpa den. Men som tur är, är den god att äta.

– Vi som har jobbat med kirskål brukar säga ”if you can’t beat them, eat them”, säger Tina D’Hertefeldt, som rekommenderar att göra paj på de späda bladen.

Även nässlor och tusensköna går att skönja längs spåret. De är också ätliga, men allt måste så klart sköljas innan man stoppar det i munnen.

Vättarnas ros

För den som tar sig ut i skog och mark – i Lund kan man exempelvis cykla Hardebergaspåret hela vägen ut till naturreservatet Fågelsång – finns mer att upptäcka, som vitsippor, gulsippor och vätteros (alla icke ätliga). Den senare är spännande – den har inga egna gröna blad utan parasiterar på rötter av hassel som den kopplar upp sig på och suger en sockersöt vätska av. Sitt namn har den fått just av att den lever under jorden, där man förr trodde att även vättarna, ett sagoväsen, bodde.

Fakta: Tio växter att upptäcka

Ätliga växter:

Maskros 
Kan användas till: Sallader, maskrosvin, friterade maskrosknoppar.
Historia: Världens längsta maskros enligt Guiness rekordbok är 177 cm lång och hittades i Kanada 2011. Sveriges längsta (hittade) maskros är 125 cm lång och hittades i Sjöbo 2015. 

Ramslök 
Kan användas till: Pesto eller soppa.
Historia: Kallas också Sankta Britas lök – kanske var det heliga Birgitta som tog den med sig till Sverige, men det är det ingen som riktigt vet. Under 1700-talet spred sig ett rykte till Stockholm och Vetenskapsakademien om Sankta Bittaes lök. Den växte på Vadstena kloster och sades ha en avskräckande effekt på mullvadar. Denna mystiska lök var så intressant att Linné besökte Vadstena 1741 när han var på väg hem efter sin gotländska resa. Linné hade nog förväntat sig att få se en mycket sällsynt växt men upptäckte att han redan gjort sig bekant med den på Gotland; den gotländska ramslöken.

Nässlor
Kan användas till: Nässelsoppa.
Historia: Nässlornas fibrer, som finns i stjälken, har under flera tusen år använts för att tillverka tyger. Fibrerna är finare än hos lin, och ger ett tunt och glansigt tyg. I Danmark har man hittat tyg av nässla från bronsåldern. I Sverige odlades nässlor under 1600- och 1700-talen flitigt i speciella nässelgårdar, men med industrialismen och bomullens intåg minskade nässlans betydelse under 1800-talet.

Tusensköna 
Kan användas till: De späda bladen är goda i en sallad.
Historia: Enligt gammal folktro skulle man äta upp de tre första tusenskönorna man såg när våren kom. Gjorde man det skulle man vara skyddad mot tandvärk resten av året. Troligtvis hjälpte detta inte mot just tandvärk, men man fick nog en behövlig vitaminkick efter den långa vintern.
Tusensköna kallas även “Marie blomster”, vilket står för den heliga Jungfruns blygsamhet.

Kirskål
Kan användas till: Kirskålspaj.
Historia: Detta ihärdiga ogräs härstammar från franska munkar som startade Alvastra kloster på 1100-talet. Förr i tiden trodde man att kirskålen fungerade som medicinalväxt enligt signalläran, där ”lika botar lika”. Eftersom kirskålens blad liknade en liten fot trodde man, enligt Virtuella floran (Naturhistoriska riksmuseet), att den botade fotgikt.
Kirskålens mest intressanta delar finns annars under marken. Det är på grund av de långa rotskotten som den är ett så svårt ogräs. Om en liten bit finns kvar kan en helt ny planta utvecklas. Den är svår att få bort, men som tur är god att äta!

Harsyra
Kan användas till: Smakar syrligt och kan användas i sallad.
Historia: Inom folkmedicinen har harsyran använts som blodrenande medel, mot skörbjugg och vid gulsot och njursjukdomar. Eftersom örten i likhet med rabarber, ängssyra och spenat innehåller kalium- och kalciumsalter och oxalsyra, får den endast användas i små doser, särskilt av personer med njurbesvär.

Viol/luktviol 
Kan användas till: Kanderade violblommor är en delikatess och bladen kan man ha i en sallad.
Historia: Enligt Populär Historia hörde luktviol till de tidigaste växterna som fördes in som medicinalväxter till de svenska klostren. Botanisten Thore M Fries (1832–1913) skrev i sina verk om naturalhistorien i Sverige att växter som luktviol sedan spred sig från klostrens trädgårdar till såväl ”riddareborgar som bondstugor”. Luktviolen kan användas för att göra parfym, men väldigt många blad krävs för att få fram en droppe väldoftande olja.

Icke ätliga:

Vätteros
Om växten: Parasit på andra växter
Historia: Växter är gröna – men inte alla! Ett fåtal växter är parasiter och har inga egna gröna blad. Nu på våren kan man se grupper av rosa vätteros under buskar och träd. De står där därför att de är parasiter på buskarnas rötter. Genom att koppla in sig på buskens rot suger de i sig saft med kolhydrater. Vätterosen behöver inte producera egna gröna blad, utan gör rosa blommor och många frön. Den tycker särskilt mycket om hassel, al och asp. 
Varför heter den då vätteros? Jo vättarna är sagovarelser som bor under jorden. Största delen av sitt liv växer vätterosen också under marken, och därför kallade man den för vättarnas ros, vätteros.

Vitsippa och gulsippa
Om växterna: Klassiska vårblommor!
Historia: De här växterna visar att våren har kommit. De finns i dungar, hagar och skogar. Om man är ute på kvällen så ser man att vitsippans blomma stänger sig på kvällen, den är bara öppen på dagen. Även om den heter vitsippa så kan man se rödaktiga vitsippor och ibland blåa. 
Med sina underjordiska stammar växer sipporna ut till riktiga mattor av blommor. Ibland korsar sig vitsippa och gulsippa och då blir det en ljusgul blomma som heter svavelsippa.

Bota din artblindhet! Några tips på växter att upptäcka.

Senaste nyheter

2020-06-18

Ny stiftelse ska bidra till forskning om Hanöbuktens miljö

Ny stiftelse ska bidra till forskning om Hanöbuktens miljö
2020-06-05

Nytt samarbete stärker nationell forskning om klimat och biologisk mångfald

Nytt samarbete stärker nationell forskning om klimat och biologisk mångfald
2020-05-27

Drastiskt förändrad flora i Skåne

Drastiskt förändrad flora i Skåne
2020-05-27

Så fattar politiker beslut under coronakrisen

Så fattar politiker beslut under coronakrisen
2020-05-26

Internationell jämförelse av virusrädsla och syn på myndigheters åtgärder

Internationell jämförelse av virusrädsla och syn på myndigheters åtgärder

Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC
Sölvegatan 37
223 62 Lund

Besöksadress
Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund

Om webbplatsen