Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Lantbrukares beslut att välja rätt miljöåtgärder måste underlättas

Många lantbrukare är positivt inställda till åtgärder som kan gynna den biologiska mångfalden och miljön. Men byråkrati och regelkrångel står ofta i vägen menar Lovisa Nilsson i en ny avhandling, som även efterlyser bättre ekonomiska incitament för den enskilde lantbrukaren att välja bra miljöåtgärder.
Lovisa Nilsson går i åkermark. Foto.
Lovisa Nilsson på fältarbete. Foto: William Sidemo Holm.

I en ny avhandling, presenterad vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet, har Lovisa Nilsson undersökt hur olika krav och bidrag påverkar miljön i jordbrukslandskapet samt vilka faktorer som ligger bakom lantbrukares beslut när de genomför miljöåtgärder.

Jag tror att det finns en vilja hos många lantbrukare att göra gott miljömässigt och att de bryr sig om sin mark och vill göra rätt, men sedan kan lagstiftningen som de måste förhålla sig till vara väldigt förvirrande.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy) utvecklades på 1950-talet och har reformerats kontinuerligt. Det senaste reformförslaget har fått kritik av många forskare för att vara uddlöst i relation till miljömål och klimatskydd. Under hösten slutförhandlas den jordbrukspolitik som ska gälla inom EU efter år 2022.

Skånskt fokus i kombination av utvärderingar

Lovisa Nilsson undersöker i sin avhandling delar av den kritik som riktas mot jordbrukspolitiken och hur hanteringen av jordbrukslandskapen kan effektiviseras för att gynna såväl miljön som ekonomiska mål. Fokus ligger på multifunktionella jordbrukslandskap som kan ge grödor till djur och människor men samtidigt bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster såsom vatten- och klimatreglering. Lovisa och övriga bidragande forskare har i huvudsak studerat lantbruk i Skåne, där jordbruket är mer storskaligt och där många lantbrukare får del av EUs stödåtgärder för jordbruket.

Förutom att undersöka beslutsfattande och ekonomiska faktorer så har Lovisa tillsammans med andra forskare studerat hur insådd av ettåriga blomremsor på så kallade ekologiska fokusarealer påverkar pollinatörer och naturliga fiender mot skadegörare i jordbrukslandskapen. Åtgärden visade sig påverka humlor positivt, vilket kan bidra till bättre pollination i landskapen. Däremot hade åtgärden liten eller svag effekt på andra undersökta insekter.

Lovisa menar att man måste bli bättre på att utvärdera handlingsprogram på olika sätt, exempelvis för att bättre utnyttja synergieffekter mellan olika typer av ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet.

I min avhandling kombinerar vi ekonomisk modellering med ekologisk modellering och sen stämmer vi av det mot verkligheten genom intervjuer med myndighetspersoner och lantbrukare, säger Lovisa.

Samverkan positivt för lantbrukare och biologisk mångfald

Under en workshop med lantbrukare, som genomfördes i studien, framfördes att samverkan mellan lantbrukare när det gäller miljöåtgärder upplevs som positivt eftersom man då kan dela på kostnader för maskiner och arbete och man får en mötesplats för att ventilera problem och lösningar där man även kan lära av varandra.

Denna syn delades av de myndighetspersoner som hade erfarenhet av lantbrukssamarbeten medan myndighetspersoner utan denna erfarenhet trodde att det skulle medföra krångliga processer, en tyngre administrativ börda och ökade svårigheter att kontrollera att riktlinjer följdes. Lovisa framhåller även att samverkan mellan lantbrukare kan gynna den biologiska mångfalden, särskilt för vissa ovanliga arter som inte är särskilt mobila. Detta eftersom man genom samverkan kan skapa större, mer sammanhängande områden med bra habitat för dessa arter, något som idag i många fall saknas i jordbrukslandskapet vilket är en av de viktiga orsakerna till utarmningen av den biologiska mångfalden.

Otydlighet kring mål och effekt

Lovisa menar att en vanlig kritik mot stödåtgärderna från olika aktörer inom jordbruket är att det saknas bevis för att de verkligen fungerar och gör nytta och att EU i vissa fall har kompromissat fram ett antal åtgärder som senare har visat sig vara verkningslösa. Målen med åtgärderna måste göras mätbara och begreppsdefinitionerna, exempelvis biologisk mångfald, måste tydliggöras. Man behöver även utveckla åtgärder som bygger mer på frivillighet för att öka lantbrukarnas engagemang, menar Lovisa.

Hon framhåller även att det redan finns framtagen forskning om många av de olika åtgärderna som borde beaktas i högre utsträckning innan åtgärderna införs som en del av jordbrukspolitiken. En av studierna i Lovisas avhandling har till exempel redan fått effekt på regler för hur ekologiska fokusarealer bör skötas.

Incitamenten för att välja rätt måste ökas

Även om lantbrukets lönsamhet kan gynnas av åtgärder som stärker den biologiska mångfalden, till exempel i form av ökad pollination, menar Lovisa att det måste finnas fler incitament för att göra rätt miljöåtgärder. Detta kan handla om att tydliggöra synergier mellan privata och allmänna nyttor och exempelvis visa att man kan gynna pollination av sina grödor samtidigt som den biologiska mångfalden ökas. Samtidigt måste man vara beredd att kompensera för kostnader som uppstår när åtgärder huvudsakligen gynnar allmänna nyttor, så som till exempel görs med miljöstöden. 

Lovisa framhåller att när åtgärderna är tvingande, till exempel i form av olika typer av ekologiska fokusområden, finns en risk att lantbrukare väljer åtgärder som är billiga och enkla att utföra. Detta är framförallt ett problem om det finns en stor meny av åtgärder att välja emellan, eftersom lantbrukarna främst måste få sina företag att gå runt. Istället krävs bättre styrning mot rätt åtgärder och att de hamnar på rätt ställen i landskapet. Det är också viktigt att ta hänsyn till vilka effekter tvingande åtgärder har på lantbruket i stort och inte bara titta på effekterna som uppstår på det enskilda fältet.

Dyra åtgärder kanske resulterar i att fler lantbrukare slutar, så att vi får större gårdar och att det i förlängningen påverkar landskapet och dess möjligheter att producera ekosystemtjänster.

Samtidigt menar hon att vi inte får stirra oss blinda på att det enbart skapar problem när gårdarna blir större, även om detta är en bidragande orsak till att många småhabitat försvinner. Det är ofta de större gårdarna som har resurser att satsa på olika miljöåtgärder.

Gemensam jordbrukspolitik ger utmaningar

Lovisa framhåller även utmaningen med att ha en gemensam europeisk jordbrukspolitik eftersom ländernas vilja att göra miljönytta ska kombineras med att se till de nationella lantbrukarnas konkurrenskraft gentemot andra jordbrukare i EU och globalt. Hon ser därför både möjligheter och faror i EUs nya reformförslag för jordbruket.

De nya förslagen kommer ge större flexibilitet till medlemsstaterna gällande implementering av miljöåtgärder. Och då finns det ju en risk att man lägger ribban lägre i vissa länder, när vi istället borde höja den.

Definitioner och fakta

Förgröningsstöd
Ett ekonomiskt stöd som kombineras med gårdsstödet och som kräver ett visst antal grödor på marken, att man har minst fem procent ekologiska fokusarealer på marken och att man bidrar till att bevara vallar och betesmarker.

Ekologiska fokusarealer
Ekologiska fokusarealer är områden som kan förbättra den biologiska mångfalden, t.ex. blommande träda och obrukade fältkanter på åkermark. Det betyder inte att de måste vara ekologiskt odlade.

Senaste nyheter

2020-04-07

Partiklar gäckar klimatforskare

Partiklar gäckar klimatforskare
2020-04-02

Lunds klimatpolitik utvärderas av forskare

Lunds klimatpolitik utvärderas av forskare
2020-03-18

Ovanligt tidig vår – så svarar naturen i Sverige mot det allt varmare klimatet

Ovanligt tidig vår – så svarar naturen i Sverige mot det allt varmare klimatet
2020-03-17

3 frågor – till stipendiater med fokus på återvinning

3 frågor – till stipendiater med fokus på återvinning
2020-03-12

Klimatpolitiska rådet underkänner regeringens klimatpolitik

Klimatpolitiska rådet underkänner regeringens klimatpolitik

Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC
Sölvegatan 37
223 62 Lund

Besöksadress
Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund

Om webbplatsen