Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Internationell jämförelse av virusrädsla och syn på myndigheters åtgärder

Diagram som visar människors inställning i 11 länder, från "mycket orolig" till "inte alls orolig".
Internationell jämförelse över oro för Covid-19 vid mättillfället.

Hur oroliga och rädda är människor i olika länder för COVID-19? Och vad anser de om deras myndigheters åtgärder? Sydkoreaner instämmer mest i påståendet att deras regering är effektiv medan japaner gör det i minst grad. Detta och mycket annat visar en studie från Cambridge universitet. Lundaforskare har bidragit med uppgifter från Sverige, samt genom att visualisera insamlade data.

Cirka 7 000 personer från Australien, Kina, Tyskland, Spanien, Storbritannien, Italien, Japan, Sydkorea, Mexiko, Sverige och USA har deltagit i studien som nyligen har publicerats i Journal of Risk Research.

  • Rädslan för COVID-19 var i mars som störst i Storbritannien, Spanien och USA.
  • Oron kan i första hand förklaras av hur mycket man anser att ansvar för att hantera krisen ligger hos individer jämfört med samhället och hur stor empati man har gentemot andra.
  • I de flesta länder kan virusrädsla också förklaras av personlig erfarenhet av viruset och hur stort förtroende man har för myndigheter, vetenskap och sjukvård.

Det säger Ullrika Sahlin, vid Centrum för klimatforskning. Tillsammans med sin forskargrupp har hon ställt samman data från Sverige från två olika undersökningstillfällen.

– Undersökningen visar att oron för COVID-19 i Sverige har ökat under de senaste tre månaderna, vilket kanske inte är så konstigt. Men den visar också att oron faktiskt minskade mellan mars och april, säger Ullrika Sahlin.

På frågan om vad i tillvaron som oroar människor mest är det oro för ekonomiska problem och att bli smittad av COVID-19. Detta gäller för samtliga länder i undersökningen.

När det gäller förtroende för informationskällor rankas WHO (Världshälsoorganisationen) och nationella myndigheter högst, medan den information som sprids i sociala medier och av journalister rankas lägst.

Personer uppfattar att det finns en osäkerhet kring statistik och uppskattningar av antal fall av Coronavirus, och andelen svenskar som uppfattar denna osäkerhet har ökat mellan mars och april.

– Detta spelar roll för hur vi upplever en krissituation. Just nu pågår ett intensivt arbete att förbättra skattningar och att förtydliga att det finns osäkerhet. Även om osäkerhet kan skapa ytterligare oro, vore det klart oärligt av myndigheter och experter att dölja den, särskilt om det avslöjas i efterhand, säger Ullrika Sahlin.

– Forskarna i Cambridge har i en annan studie visat att förtroende för beslutsfattare inte minskar när de beskriver osäkerhet i siffror.

Ullrika Sahlin och hennes forskargrupp har arbetat med att göra studien lättillgänglig för en bredare publik genom att visualisera den.

– Att kunna visualisera data är en viktig del av forskningen om man vill nå ut till samhället och till beslutsfattare, säger hon. I Lund har vi visualiserat och översatt såväl undersökningen i sin helhet som vår egen studie som visar hur oron i Sverige har förändrats över tid. 

Se visualiseringarna

Riskuppfattning av COVID-19/coronaviruset i Sverige, på github.io

Riskuppfattning av COVID-19/coronaviruset, internationella data, på github.io

Referenser till studier

Risk perceptions of COVID-19 around the world, Journal of Risk Research, på tandfonline.com

The effects of communicating uncertainty on public trust in facts and numbers, på pnas.org