– Blåmesar är rätt hoppiga. De kan ju inte riktigt flyga än, när de bara är två veckor gamla. Det är först om ett par dagar som de lämnar boet, säger Johan K. Jensen, doktorand vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC), när han lyfter upp en blåmesunge för att ringmärka, mäta och väga den. I sitt forskningsprojekt fokuserar han på urban ekologi och skillnaderna i småfåglars levnadsvillkor beroende på om de lever i städer eller på landet. Blåmesen och talgoxen är i fokus eftersom det är utbredda och välstuderade fåglar som även återfinns i städer, vilket underlättar jämförelser med förhållandena på landsbygden.
Den ökande urbaniseringen har ökat intresset för urban ekologi som forskningsområde de senaste åren. Förändrad tillgång på ljus, värme och föda gör att livsvillkoren för många arter blir annorlunda i städer.
– Fåglar i städer brukar få färre ungar och ungarna i städerna brukar också väga mindre. Och man har sett att pigmenteringen på talgoxar i staden är blekare eftersom de äter sämre mat. De får inte i sig samma näringsämnen så de har inte samma färg, säger Johan K. Jensen.
Stress och sömnproblem även hos fåglarna
Liksom nutidsmänniskan kan fåglarna påverkas av stress och sömnproblem och tvingas anpassa sig till stadsmiljön. Johan K. Jensen förklarar att föroreningar i staden kan orsaka en oxidativ och fysiologisk stress hos fåglarna och att man har sett förändringar i dygnsrytmen hos många fåglar, antagligen på grund av stadens artificiella ljus.
– Fåglarna har också i vissa fall ändrat sin sång lite för att anpassa sig till den bullriga miljön i staden. Ofta finns det även helt andra typer av föda i staden än på landet, något som jag ska titta närmare på under mina doktorandstudier, fortsätter Jensen.
Forskar på hur klimatförändringarna påverkar
I det större forskningsprojektet Urban Birds, som Johan K. Jensen är delaktig i, kommer man även undersöka hur lokala klimatförändringar påverkar fåglarna. Ett varmare klimat kan göra att fåglarna lägger sina ägg tidigare och liknande större förändringar i näringskedjan kan skapa större och mer långsiktig obalans i ekosystemet.
– Det kan vara stora temperaturskillnader mellan stad och land och ett av de mest extrema exemplen är 12 graders skillnad mellan mätningar inne i Tokyo jämfört med dess omgivande landsbygd, säger Johan K. Jensen.
Vid mätningar i Malmö har forskarteamet uppmätt en grads skillnad mellan stad och land och även denna skillnad ger ett lokalt klimat i staden som t.ex. kan påverka tillgången på larver. Jensen framhåller att stadens artificiella ljus och den ökande temperaturen kan medföra att lövsprickningen sker tidigare i städerna än på landet. Detta kan förändra tidpunkten för när det finns störst tillgång på larver, som anpassar sig efter när det finns nya, färska blad att äta. Det här kan i sin tur påverka och tidigarelägga tidpunkten för när fåglarna väljer att lägga sina ägg eftersom de vill att ungarna ska ha god tillgång på larver.
– Det är ju ofta väldigt komplexa interaktioner inom ekologi och det gör det ju både klurigt och spännande. Det är väldigt svårt att säga hur ett ekosystem kommer påverkas av om vi tar bort en pusselbit, t.ex. en art. Det vi vet är dock att om vi har en hög diversitet i ett ekosystem så blir det ekosystemet mer motståndskraftigt mot olika förändringar, poängterar Johan K. Jensen, som hoppas att forskningsteamets resultat kommer leda till applicerbar och användbar kunskap för beslutsfattare, så att de kan ta välinformerade beslut kring hur vi ska utforma våra framtida städer.