Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Smal remsa med blommor i ett fält. Foto.
Blomremsa i odlingslandskap. Foto: Albin Andersson.

Det behövs tydligare villkor för de ekologiska fokusarealerna. Då skulle fältkanter och trädor i slättbygden i större utsträckning kunna bidra till ekosystemtjänster, exempelvis i form av naturlig skadedjursbekämpning och pollinering. Det visar en ny rapport från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Rapporten har skrivits på uppdrag av Naturvårdsverket.

Ekologiska fokusarealer är markområden som ska bidra till att förbättra biologisk mångfald. Som regelverket kring ekologiska fokusarealer nu tillämpas i Sverige ger de dock endast en liten miljöeffekt. Det beror på en kombination av ett olyckligt urval av åtgärder och alltför låga skötselkrav. Det framgår av en färsk rapport skriven av miljöforskare vid Lunds universitet.

– För att uppnå en bra miljöeffekt behöver regelverket kring ekologiska fokusarealer förändras. Framförallt bör utbudet av valbara fokusarealer begränsas till de mest effektiva åtgärderna och det bör finnas tydliga skötselkrav som gynnar mångfald, säger Juliana Dänhardt, en av författarna till rapporten.

I rapporten framgår att man kan gynna pollinering och biologisk skadedjursbekämpning genom att valbara fokusarealer begränsas till trädor och obrukade fältkanter, med skötselkravet att så in blommande växter.

– Fokusarealer med insådda blommor bör placeras intill grödor som behöver pollinering och som gynnas av biologisk skadedjursbekämpning. Det gör framförallt nytta i slättbygden, med intensiv odling av grödor som raps och spannmål, säger Juliana Dänhardt.

– Genom rådgivning kan enskilda lantbrukares insatser samordnas, så att naturmiljöer i odlingslandskapet knyts samman på ett bra sätt. Det finns goda exempel från England på hur sådan rådgivning kan bedrivas, berättar Lovisa Nilsson, ytterligare en författare till rapporten.

Ekosystemtjänster är alla de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel på ekosystemtjänster.

Rapporten Ekologiska fokusarealer i samverkan är skriven av forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning, kopplat till Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet. Rapporten bygger på ekologisk och ekonomisk modellering samt intervjuer med lantbrukare och tjänstemän i Sverige, Nederländerna och England. Rapporten ingår i CAP:s miljöeffekter, ett gemensamt regeringsuppdrag till bland annat Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Uppdraget syftar till att följa jordbrukspolitikens effekter på miljön. Den aktuella rapporten är skriven på uppdrag av Naturvårdsverket.

Rapporten på naturvardsverket.se (PDF, 2,9 MB, ny flik)