Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Bredare syn på blått kol ger input till klimatmöte

Att skydda, plantera och återställa kustnära ekosystem har fått allt större uppmärksamhet som ett sätt att fånga och lagra kol i mangroveskogar, sjögräs och kustnära våtmarker. Terese Thoni har i sin avhandling undersökt dessa ekosystems betydelse i relation till de politiska klimatförhandlingarna.
Terese Thoni gör fältarbete till sin avhandling
Terese Thoni under fältarbete i Guayaquil, Ecuador. Foto: Carol Martillo

För tio år sedan myntades begreppet ”blått kol” för det kol som fångas, skyddas eller lagras i kustnära ekosystem, vilket kan bidra till att mildra klimatförändringarna.

Terese Thoni disputerade nyligen med sin avhandling Making Blue Carbon – Coastal Ecosystems at the Science-Policy Interface vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. I avhandlingen undersöker hon bland annat de osäkerheter som påverkar mätningarna av det blå kolet samt hur gränsdragningen mellan vetenskap och politik påverkar beslutsfattandet inom området.

– Ofta finns det ganska låg kunskap inom vetenskapen om hur politik fungerar, om hur vetenskapliga resultat används i politiken och tvärtom inom politiken, menar Terese Thoni.

Studier av klimatförhandlingar och mangroveskogar

Terese har undersökt de kustnära ekosystemen både på mikro- och makronivå. Hon har medverkat vid beslutsfattande sammanhang vid FNs klimatförhandlingar och har studerat tidigare provtagningar i mangroveskogar. Hon har även haft kontakt med forskare och miljöorganisationer som arbetar inom området, t.ex. med att utreda hur den biologiska mångfalden kan bevaras i de kustnära ekosystemen samtidigt som prioriterade arter som är bra på att fånga kol kan användas, samt hur marknadsbaserade mekanismer påverkar styrningen av ekosystemen.

– Diskussionen har varit ganska svart-vit och onyanserad tidigare och jag försöker i min avhandling påbörja en diskussion som är lite bredare, säger Terese, och menar att gränsöverskridande diskussioner är nödvändiga för att öka förståelsen för komplexiteten inom området och för att utveckla rätt åtgärder.

Enligt Terese Thoni är FNs klimatpanel mer lösningsfokuserad nu än tidigare och på det kommande klimattoppmötet i december, som har flyttats från Santiago i Chile till Madrid i Spanien, har havsfrågor lyfts som en av frågorna att diskutera. Terese välkomnar att havsfrågan har fått mer uppmärksamhet under klimatförhandlingarna sedan Parisavtalet. Hon framhåller dock samtidigt att det är de förhandlande länderna som sätter agendan för vilka frågor som kommer diskuteras under toppmötet och vilka åtgärder de sedan kommer implementera.

Osäkerhet kring effekter påverkar prioriteringar

Terese menar att den stora osäkerheten kring effekterna av och nyttan med blått kol påverkar beslutsfattares förhållningssätt till och prioriteringar av åtgärder inom området. Att ta fram mätinstrument för att mäta komplexa system är svårt och de standardiserade mätprotokoll som nu finns tillgängliga är svåra att använda vid mätning av de dynamiska, kustnära ekosystemen. De nuvarande mätningarna riskerar därför att överskatta eller underskatta fördelarna med det blå kolet. Och det är svårt att förenkla mätbarheten.

– Man måste antingen acceptera osäkerheterna så som de är och arbeta upp ett system som tar hänsyn till dem eller tänka ut ett alternativt sätt. Det är klart att man alltid kan mäta mer och ta fler prover, men det är dyra undersökningar vilket riskerar att utesluta parter och länder som inte kan finansiera detta, menar Terese.

Komplexa system kan ge felaktiga värderingar

Kustnära ekosystem genererar en rad fördelar för oss människor utöver kolfördelar, exempelvis genom bidrag till förbättring av biodiversitet, fiske och klimatanpassning. En risk med att föra in kustnära ekosystem i klimatpolitiken är dock att de övriga fördelarna osynliggörs. Om kolfördelarna dessutom undervärderas är risken att hela ekosystemets värde underskattas. Å andra sidan, om nyttan med blått kol överskattas är risken att vi tror att vi har utrymme att släppa ut mer växthusgaser än vi i själva verket har, enligt Terese Thoni. Ytterligare en risk är relaterad till att likställa satsningar på blått kol med exempelvis satsningar på förnyelsebar energi, och i värsta fall utnyttja satsningar på blått kol som en ursäkt för att inte minska utsläppen av växthusgaser inom andra sektorer.

– Vi kan inte lösa klimatfrågan utan att också hantera vår användning av fossila bränslen. Därför behöver vi ett system som känner av denna komplexitet, poängterar Terese.

FNs klimatpanel IPCC framhöll i sin senaste rapport med delfokus på havet att de kustnära ekosystemen degraderas på global nivå. Terese Thoni menar att det nu är viktigt att undersöka om klimatförändringarna och de efterföljande konsekvenserna med havsnivåhöjningar, temperaturhöjningar och förändringar i vattenkvaliteten i form av t.ex. ökad algblomning, kommer göra att de kustnära ekosystemen i framtiden inte kommer att fungera som en kolsänka. De riktlinjer som idag tillämpas för att styra de kustnära ekosystemen måste kanske därmed omvärderas.

– Det är viktigt att inte blunda för de problem som finns, bara för att vi är stressade över att vi måste göra någonting nu, avslutar Terese.

Senaste nyheter

2019-12-04

"Marknaden driver jordbruket åt fel håll"

"Marknaden driver jordbruket åt fel håll"
2019-12-03

Lantbrukares beslut att välja rätt miljöåtgärder måste underlättas

Lantbrukares beslut att välja rätt miljöåtgärder måste underlättas
2019-11-29

Vad du behöver veta inför klimattoppmötet i Madrid - fem snabba frågor till Markku Rummukainen

Vad du behöver veta inför klimattoppmötet i Madrid - fem snabba frågor till Markku Rummukainen
2019-11-22

Globala rapporter om markanvändning – ur ett skånskt perspektiv

Globala rapporter om markanvändning – ur ett skånskt perspektiv
2019-11-14

Tack alla ni som stödjer oss!

Tack alla ni som stödjer oss!

Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC
Sölvegatan 37
223 62 Lund

Besöksadress
Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund

Om webbplatsen