För lantbrukare som är inriktade på växtodling har jordbearbetning, som till exempel plöjning, länge varit en självklar del av jordbruket. Plogen är ett effektivt redskap som luckrar jorden och vänder ner ogräs så att de inte stör den nya grödan som ska sås. När man plöjer och rör om i jorden stimuleras också markens mikroorganismer som kommer i kontakt med nya födoresurser. När mikroorganismernas nedbrytning av kolhaltiga material stimuleras frigörs näringsämnen som gynnar den gröda som ska odlas, samtidigt ökar den mikrobiella respirationen och markkol avges i form av koldioxid. Tyvärr medför plöjning att jordar blir mindre bördiga, eftersom tillförseln av kolhaltigt material inte uppväger den mängd kol som respireras.

För att minska plöjningens negativa konsekvenser har lantbrukare börjat använda olika metoder för reducerad jordbearbetning, några har till och med helt slutat med jordbearbetning innan sådd. Dessa nya metoder innebär att jorden störs mindre och att mängden växtrester på ytan ökar, vilket skyddar jorden mot erosion. Lantbrukare som använder dessa mildare former av jordbearbetning sparar också både tid och pengar, eftersom det går åt färre arbetstimmar och mindre bränsle. Reducerad jordbearbetning skulle också kunna gynna inlagringen av kol i marken och därmed minska jordbrukets negativa klimatpåverkan.

Sofia Hydbom har studerat hur olika kombinationer av plöjning och harvning påverkar markens mikroorganismer och dess kolhalt. Resultaten visar att mängden symbiotisk svamp ökar med mildare jordbearbetning, det fanns också tecken på att mängden nedbrytande svamp ökar. Försöken kunde dock inte visa att mildare jordbearbetning är en tillräcklig åtgärd för att öka markens kolhalt.

– Jag fann att respirationstakten i de övre jordlagren ofta var högre när man inte plöjde, än när man plöjde. Detta är sannolikt en effekt av att det finns mer växtrester och organiskt material närmare ytan när man inte plöjer, berättar Sofia Hydbom.

Sofia har också studerat hur skånska lantbrukare förhåller sig till reducerad jordbearbetning. Sofias enkätstudie visar att valet av jordbearbetningsmetod avgörs av faktorer som växtföljd, tidsåtgång, avkastning och jordens textur.

– Att man kan spara tid och pengar är vanliga argument för att övergå till mildare jordbearbetning, men en del av de skånska lantbrukarna påpekar att de istället måste öka användningen av bekämpningsmedel, berättar Sofia Hydbom.

Sofia Hydbom disputerar med avhandlingen "Tillage practices and their impact on soil organic carbon and the microbial community" fredagen den 8 december.

Avhandligen på lunduniversity.lu.se