Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fältvandring 2 juli 2015

Rydsgårds Gods

Den 2 juli bjöd SAPES, i samarbete med EU-projektet LIBERATION, in sina försöksvärdar till en fältvandring med syftet att berätta om de studier vi utfört på deras marker och vad vi faktiskt kommit fram till. Vilka resultat fick vi fram?! Trots att sommaren äntligen nått Skåne så valde 15 mycket intresserade lantbrukare att delta istället för att njuta av värmen hemma i syrenbersån.

Dagen bjöd på strålande sol, en alldeles lagom svalkande fläkt och givetvis många intressanta diskussioner om hållbart jordbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vår värd Johan Karlzén på Rydsgårds Gods, där vi hade vår fältvandring, inledde med att berätta om lantbruket och lite av gårdens historia.

Hållbart jordbruk och bevarande av mångfald

Därefter hoppade vi in i bilarna och tog oss upp till vårt första stopp, kohagen. Henrik Smith gav en överblick av situationen vi befinner oss i och problematiken kring hur vi kan koppla ihop ett hållbart jordbruk med bevarandet av biologisk mångfald. På betesmarken vi blickade ut över satte man under den fattiga efterkrigstiden in en bandvagn för att jämna till marken och göra den brukbar, berättade Johan Karlzén. Som tur var lyckades de bara åtgärda en liten del av hagen och resten består åt de hästar och kor som betar där idag.

Och så klart alla de vilda djur- och växtarter som är beroende av sådan miljö, vilka Johan Ekroos berättade om. Både artrikedomen och antalet humlor och fjärilar minskade ju längre ifrån en betesmark man tittade i en av Johans senaste studier. Så det kan vara bra att ha flera betsmarker runtom på sina ägor. För blomflugor verkade dock avståndet från en betesmark inte spela någon roll.

Biologisk kontroll av skadedjur och pollinering av grödor

Vi fortsatte till en av gårdens många viltåkrar, flankerad av raps- och kornfält. Här fick vi se hur forskning om biologisk kontroll av skadedjur och pollinering av grödor kan gå till. Riccardo Bommarco demonstrerade bladlusburar, utkläckningstält och fallfällor, och förklarade de naturliga fiendernas roll för skadedjursbekämpning.

Riccardo Bommarco berättar om olika metoder för att mäta biologisk kontroll. Bild: Annelie Jönsson
Riccardo Bommarco berättar om olika metoder för att mäta biologisk kontroll. Bild: Annelie Jönsson
Våra studier har visat att ett omgivande landskap med fler inslag av halvnaturliga biotoper som betesmarker och fältkanter ger effektivare biologisk kontroll, men på fältskalan så kan man också öka stabiliteten av denna ekosystemtjänst genom att inkludera mer vall i växtföljden.

Blommande viltåkrar gynnar pollinatörer

Annelie Jönsson berättade att blommande viltåkrar skapade på lantbrukares egna initiativ kan gynna humlor och blomflugor i landskapet. De är inte bara attraktiva för insekterna utan gör också att det totalt sett blir fler humlor och blomflugor i landskap där det finns blommande viltåkrar jämfört med där sådana inte finns. För blomflugorna gäller detta dock bara i slättbygden. Ju större yta av och bättre kvalité på blommande viltåkrar desto mer gynnas humlor och solitärbin dessutom.

Lars-Arne Olsson studerar en humla. Bild: Annelie Jönsson
Lars-Arne Olsson studerar en humla. Bild: Annelie Jönsson

Näring i marken

Nästa stopp låg vid ett parti raps som på grund av snigelangrepp under våren såtts om med oljerättika, en vanligt förekommande fånggröda. Katarina Hedlund som berättade om hur man ökar mullhalten, eller rättare sagt hur man gör så att den minskar mindre, rekommenderade dock gräs som fånggröda.

I vår studie som jämförde marktjänster mellan ekologiskt och konventionellt odlade fält hittade vi ingen skillnad i olika mått på mängden kol och näring i marken eller den mikrobiska biomassan och sammansättningen av denna. Kvävemineraliseringen var dock högre i ekologiska fält medans skörden där blev lägre. Mer frekvent markbearbetning i ekologiska fält kan vara anledningen till att ekologiska fält inte kan hålla högre kol- och näringshalt.

Småbiotoper och skötsel

Therese Irminger Street fick vid fältvandringens sista stopp berätta om småbiotoper och skötsel av dessa. Att rensa bort vedartade växter från linjära landskapselement (såsom fältkanter och stengärden) i enlighet med de regler som gällde för det nu borttagna Natur- och Kulturstödet har tyvärr inte den önskade effekten av ökad artrikedom av växter. Preliminära resultat visar också att fåglar till och med missgynnas, och effekten på pollinerande insekter varierar beroende på vilken grupp man undersöker. Eftersom olika organismer gynnas av olika förhållanden så blev kontentan att varierad skötsel förmodligen är att rekommendera.

En "lätt" skånsk lunch.
Tillbaka i lunchrummet på gården avrundades fältvandringen med en skånsk "lätt" lunch och fortsatt livliga diskussioner.

 

Fältdagen arrangerades tillsammans med EU-projektet LIBERATION, där såväl Lunds universitet som SLU i Uppsala medverkar.

 

 

 

 

 

 

 

Faktaruta

Så kallade gulskålar sprayas med UV-reflekterande färg för att attrahera pollinatörer.
Så kallade gulskålar sprayas med UV-reflekterande färg för att attrahera pollinatörer.

Bladlusburar, utkläckningstält och fallfällor med staket är olika metoder vi använder för att mäta biologisk kontroll.
Bladlusburar, utkläckningstält och fallfällor med staket är olika metoder vi använder för att mäta biologisk kontroll.

Fallfällsfångst: Jordlöpare har en viktig roll som naturliga fiender mot bland annat bladlöss. Bild: Riccardo Bommarco
Fallfällsfångst: Jordlöpare har en viktig roll som naturliga fiender mot bland annat bladlöss. Bild: Riccardo Bommarco